Kvinnor på landsbygden

På glesbygden kan det finnas 136 män per hundra kvinnor i åldern 18 – 29 år. I värsta fall har kvinnornas bortflyttning från den finländska landsbygden jämförts t.o.m. med den alarmerande situationen i Kina. Obalansen gäller främst de unga åldersklasserna. Orsaken därtill är bland annat de föreställningar som kopplas till landsbygden. Könsfördelningen av denna typ på landsbygden är inte en ny sak, utan utvecklingen har pågått sedan 1980-talet.

Allmänt om kvinnornas bortflyttning från landsbygden

Enligt landsbygdsöversikten 2017 består befolkningen i arbetsför ålder på landsbygden huvudsakligen av män. Särskilt i glesbygden är antalet män större bland unga vuxna (18 – 29-åringar). Bland personer över 30 år är skillnaderna mindre. Till exempel i åldersklassen 50–64-åringar är majoriteten av dem som bor i lokala centrum på landsbygden kvinnor.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets framtidsöversikt (2018) snedvrids landsbygdens befolkningsstruktur av att kvinnor och unga flyttar bort från landsbygden för att arbeta eller studera. Detta har också en negativ inverkan på nativiteten.

Orsaker till att kvinnor lämnar landsbygden

Enligt publikationen Maaseutupolitiikkaa naisten äänellä, naisteemaryhmän tarina 1990-2007 är strukturomvandlingen orsaken till att kvinnor lämnar landsbygden. På grund av strukturomvandlingen flyttade allt fler människor till städerna på 1960-talet. Jord- och skogsbrukets betydelse ändrades och på landsbygden behövdes nya näringar. Detta påverkade kvinnorna på ett annat sätt än männen. Lantbrukshustrurna jobbade inte längre på gårdarna utan oftast i olika serviceyrken. Eftersom kvinnorna i genomsnitt var mer bundna till sitt hem än männen blev deras liv svårare när tjänsterna och kollektivtrafiken försvann. Närheten till tjänsterna påverkade direkt kvinnornas liv eftersom de huvudsakligen ansvarade för omsorgs- och hemarbetet.

Kvinnornas bortflyttning från landsbygden fick på 1980-talet publicitet när rapporten Elämäntapa ja ajankäyttö gavs ut. Enligt rapporten var orsakerna till bortflyttningen sämre arbetsmöjligheter och den ökade arbetsmängden på gården. Den snedvridna befolkningsstrukturen och den sjunkande nativiteten väckte stor oro i offentligheten.

I undersökningar som gäller glesbygden har man upptäckt att flickor oftare vill flytta bort från hemorten efter grundskolan än pojkar. Att flickor klarar sig i formella utbildningar och söker sig till fortsatta studier förklarar delvis obalansen mellan könen i de unga åldersklasserna. Det kan också finnas skillnader mellan könen i fråga om i vilken ålder de unga är beredda att flytta bort från sitt hem. Även om flickorna planerar att flytta bort från landsbygden mer än pojkarna, är landsbygden också nära och viktig för dem.

De föreställningar som kopplas till landsbygden inverkar i någon mån på flickornas beslut att flytta bort från landsbygden. Landsbygden kan ses som en mansdominerad och konservativ livsmiljö där mannen är familjens huvud och kvinnans plats är hemma. Enligt landsbygdspolitikens kvinnotemagrupps historia bidrog stereotypa föreställningar om kvinnor på landsbygden som hemmamammor och lantbrukshustrur redan på 1980-talet till att unga flickor flyttade bort.

Trots stereotypierna deltar kvinnorna på den finländska landsbygden aktivt i arbetslivet. Att bo på landsbygden har inte inneburit att kvinnor i och med moderskapet ansvarar för allt hem- och omsorgsarbete. Den offentliga sektorn har ordnat grundläggande service, såsom barn- och äldreomsorg. Att centralisera och gallra kommunernas tjänster kan dock förändra situationen om ansvaret för att tillhandahålla vård är starkt könsrelaterat. Då är landsbygden och staden mycket olika livsmiljöer ur kvinnans synvinkel.

Att åtgärda problemet

I kvinnotemagruppens historia konstateras att landsbygdens och kvinnornas behov sällan möts, även om landsbygden också i kvinnornas ögon ser ut som en attraktiv plats att bo på.

Enligt Maarit Siren (2017) är det viktigt att man beaktar möjligheterna till en smidig vardag på landsbygden när man försöker tackla problemet med bortflyttning. Arbetsplatser på landsbygden, närskolor samt transport- och hobbymöjligheter är således viktiga frågor. Arbetsplatser och fungerande barn- och familjetjänster är en grundläggande förutsättning för att göra det möjligt att arbeta. Det ska vara möjligt att kombinera arbete och familjeliv såväl i staden som på landsbygden.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets framtidsöversikt kan snabba datakommunikationsförbindelser och fungerande tjänster öka landsbygdens attraktionskraft särskilt bland unga, högutbildade och kvinnor. Uppfattningen stärks av resultaten från forskningsprojektet Työtä ja koulutusta maaseudulle. Enligt projektet kan ”landsbygdens attraktionskraft som bo- och arbetsplats för särskilt unga, högutbildade och kvinnor ökas genom snabba datakommunikationsförbindelser”. Detta grundar sig på undersökningsresultatet om att ”personer under 50 år (oavsett utbildningsnivå), högutbildade (särskilt 51–65-åringar) och kvinnor upplevde att de fått mest nytta av fiberförbindelserna när det gäller arbete och utbildning”.

Stadsdirektören i Kuhmo och ordföranden för glesbygdsnätverket Tytti Määttä samt kommundirektören i Lappträsk Tiina Heikka påpekar i blogginlägget (2019) att när man förbättrar möjligheterna till platsoberoende och multilokalt arbete hjälper detta att åtgärda problemet med att kvinnor lämnar landsbygden. Vidare ska incitamenten för företagande ökas och riskerna minskas. Määttä vädjar också till den offentliga sektorn för att kvinnors deltagande i kommunens ansvarsfulla uppgifter ska stödjas mer. Määttä och Heikka betonar att bortflyttningen från landsbygden inte enbart är en jämställdhetsfråga. Landsbygdens livskraft är starkt beroende av kvinnor.

Faktabladet har sammanställts av högskolepraktikanten Laura Latvakoski från Vasa universitet (JSM, sommaren 2019).

Källor:

Arja Kurvinen, Arja Jolkkonen ja Virpi Lemponen: ”Verkosta vauhtia - Valokuituverkot ja digitalisaatio työn, yritystoiminnan ja opiskelun mahdollistajina maaseudulla”. Spatia raportteja 2/2018. Alue- ja kuntatutkimuskeskus, Itä-Suomen yliopisto. http://www.uef.fi/fi/web/spati...

Maa- ja metsätalousministeriö (2017). Maaseutukatsaus 7/2017. Saatavissa 1.7.2019: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80600/MMM_7_2017_low.pdf?sequence=1&isAllowed=y.

Maa- ja metsätalousministeriö (2018). Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous: maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus. Saatavissa 28.6.2019: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/160900/18_TUKA_MMM_WEB.pdf.

Maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä (2007). Maaseutupolitiikkaa naisten äänellä: naisteemaryhmän tarina 1990-2007. Saatavissa 1.7.2019: http://www.landsbygdspolitik.fi/files/53/YTR_5.pdf.

Nopeilla tietoliikenneyhteyksillä työtä ja yrittäjyyttä maaseudulle. Maaseutupolitiikan politiikkasuositukset 3:2018. (julkaistu 21.2.2018) http://www.maaseutupolitiikka....

Sireni, Maarit (2017). Naiskadon syyt ja seuraukset. Saatavissa 28.6.2019: https://www.maaseutupolitiikka.fi/materiaalipankki/blogit/naiskadon_syyt_ja_seuraukset.html.

Määttä, Tytti & Heikka, Tiina (2019). Naiset - maaseutu kutsuu. Saatavissa 2.7.2019: http://tyttimtt.puheenvuoro.uusisuomi.fi/271024-naiset-maaseutu-kutsuu.