Kungörelser

Ansökning om finansiering för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden 2021 är öppen fram till 11.1.2021.

Ansökan om finansiering för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt 2021

I detta brev ingår anvisningar för ansökan om finansiering för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för år 2021.

Projekten finansieras av jord- och skogsbruksministeriet med medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond (landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt) på förslag av det Landsbygdspolitiska rådet.

Tillämpade rättsnormer

Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt på basen av lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011). 

Finansieringen regleras därtill av statsrådets förordning om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (38/2012) samt statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1013/2016). 

Finansieringen regleras även av statsunderstödslagen (688/2001), fFörvaltningslagen (434/2003) och Europeiska kommissionens meddelande om rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT 2014/C 198/01).

Anvisade anslag

I gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) finns ett anslag på 510 000 euro som kan användas för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden år 2021 om anslaget godkänns i Makeras dispositionsplan för år 2021.

Medlen från Makeras anslag för 2021 binds upp för hela den tid som projekten pågår.

Allmänna mål

Med anslag finansieras landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden. De projekt som finansieras år 2021 stöder utvecklingen av nationella landsbygdspolitiken och förverkligande av kommande landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021-2027 med grund i dess strategin.

Projekten ska fokusera på växelverkan mellan forskning och utveckling. Finansiering beviljas inte i regel för rena utvecklingsprojekt. Projekten ska vara nationella och landsbygdspolitiskt betydelsefulla. Ur anslaget beviljas inte finansiering för regionala eller lokala projekt.

Jord- och skogsbruksministeriet använder i huvudsak helhetsfinansieringsmodell i alla forskningsprojekt. Ansökningarna bör
göras enligt den finansieringsmodellen. Vi godtar universitetans och
forskningsinstitutens allmänna kostnadsberäkningar. I allmänhet kräver
vi en egenfinansieringsandel på åtminstone 30 procent om de allmänna kostnaderna är minst 80 procent av lönekostnaderna. Om de allmänna kostnaderna är klart mindre än 80 procent av lönekostnaderna kan egenfinansieringsandelen vara 10-20 procent.

Ansökningstema för 2021

Ansökningstema för år 2021 är: Landsbygdens hållbara kunskapsekonomi – riktningar, alternativ och premisser för utveckling

Målsättningen är att utreda landsbygden som omgivning i en hållbar ekonomi, samt vilken roll landsbygdens företag och samfund har. Av speciellt intresse är kunskapsekonomin i det här sammanhanget.

Projektets målsättning ska vara att producera information om hållbart utnyttjande av landsbygdernas resurser samt utvecklingsmöjligheter och styrmedel för att öka dess lokal- och regionalekonomiska mervärde.

Centrala frågeställningar omfattar:

  • Med vilka styrmedel kan man stärka utvecklingen av en ny hållbar kunskapsekonomi i landsbygdsområden, öka landsbygdsaktörernas deltagande i den digitala ekonomin samt öka mervärdet för landsbygdsområden som uppstår därigenom?
  • Vilka trender kan skönjas av en ny kunskapsekonomi på olika landsbygdsområden? Hur man kan understöda dessa trender?
  • Hurdan inverkan har multilokalitet och platsoberoende på landsbygdens hållbara kunskapsekonomi?
  • Med vilka medel kan man möjliggöra och öka investeringar för ett hållbart samhälle på landsbygden och öka samhälleliga avkastningen (miljöns och människornas välbefinnande)?

I projektet kan man dessutom undersöka:

  • Utbildningens och arbetslivets könsseggregation samt det nya arbetets möjligheter och styrmekanismer på landsbygden från ett kvinnligt perspektiv.
  • Ändringar i infra- ja innovationsinvesteringar och servicesystem och inverkan på utveckling av en ny kunskapsintensiv ekonomi.

Av finansierade projekt förutsätts både forskning och utveckling (ex. utmaningar och lösningar i kunskapsekonomi i olika branscher).

Observera:

  • Utgångspunkten för projektet ska vara strategin för det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021-2027: ”Maaseutu kestävyysmurroksen tuulenhalkojaksi” (maaseutupolitiikka.fi).
  • Hållbar ekonomi ses i helheten som ett medel och en möjlighet, med vilket ekonomiska målsättningar passas in med sociala och ekologiska målsättningar. Hållbar ekonomi grundar sig på ett hållbart utnyttjande av naturresurser och skapar grunden för social hållbarhet. I en hållbar ekonomi ”vinner alla".
  • Kunskapsekonomi är en "affärsverksamhetsmiljö i vilken kunskap och kunnande är viktiga framgångsfaktorer. Informations- och kommunikationstekniska applikationer används för att möjliggöra affärsverksamhetsmodeller och -processer och globalisering och nätverkande är väsentliga". (MOT-ordbok).
  • Landsbygd är områden som är politiskt oberoende i en gränsdragning, där olika områdesklasser (glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd) skiljer sig som klara helheter i en karta som speglar hela landet (kaupunki-maaseutu-luokitus 2018).

Ämnen: landsbygdens hållbara ekonomi, kunskapsekonomi, kunskapsintensiv ekonomi, multilokalitet, platsoberoende, digital ekonomi, nytt arbete

Behandling av ansökningar och urvalskriterier för projekt

Enligt planen ska en projektgrupp som det Landsbygdspolitiska rådet tillsätter behandla ansökningarna och ta fram finansieringsförslag som lämnas till jord- och skogsbruksministeriet i april 2021. Ministeriet tar beslut om finansieringen senast vid ingången av april.

Projektgruppen kan begära expertutlåtanden om ansökningarna om gruppen anser det nödvändigt.

Vid val av projekt fäster gruppen vikt vid bl.a. följande:

  1. Förenlighet med temat (relevans): är förenligt med temaområdena; är landsomfattande.
  2. Effekter: identifierar och erbjuder lösningar på bestämda frågor; ger mervärde och informationsnytta med tanke på beslutsfattandet och beredningen av det samt landsbygdsutvecklingen
  3. Kommunikation: identifierar de aktörer som behöver information och kanalerna för att nå dem; detta i syfte att åstadkomma en interaktiv och effektfull kommunikation; strukturerar information i en form som är lätt att använda
  4. Projektets kvalitet och genomförbarhet: sakkunskap hos den ansvariga instansen och ett eventuellt konsortium med tanke på temat; tydlighet och genomförbarhet

Ansökan om anslag

Projektfinansiering söks via jord- och skogsbruksministeriets elektroniska system.

Varje enskilt konsortium utarbetar en gemensam forskingsplan och en gemensam ansökan. Ansökningsblanketten fylls i på nätet.

Ansökningstiden utgår 11.1.2021 kl. 16:15.

Registrera dig som ny sökande i det elektroniska ansökningssystemet. E-postadressen som uppges fungerar som användarnamn och adress för utskick från systemet. Lösenord sänds till e-postadressen. Logga in i systemet efter att du mottagit lösenordet och fyll i ansökan. Obs! Kom ihåg att välja rätt ansökan, i detta fallet "Maaseutupolitiikan valtakunnallisten maaseudun tutkimus- ja kehittämishankkeiden hakuteema vuodelle 2021: Maaseudun kestävä tietotalous - suunnat, vaihtoehdot ja kehittymisen edellytykset”.

Läs alla instruktioner noggrannt. Ansökan behöver inte fyllas i på en gång. Man kan spara ansökningen och återkomma till den vid ett senare skede. Man kan berabeta ansökningen ända tills man skickar in den. Lämna dock inte skickandet av blanketten till sista stund.

Bifoga en projektplan till din ansökan. Projektplanen kan vara högst tio A4-sidor lång. Bifoga även beräkningsgrunder för allmänna kostnader samt hur dessa hänför sig till projektet. Andra än statliga inrättningar ska tillsammans med ansökan lämna information om sökandens momsskyldighet.

Av den ansökande krävs att instansen där projektet förverkligas ger tillstånd för utförande. För tillståndet ska man i ansökningen namnge personen som utfärdar tillståndet samt hens e-postadress. Ansökande måste be om tillståndet före man skickar in ansökan. Tillståndet ska kunna uppvisas om man från jord- och skogsbruksministeriet frågar efter det.

Att lämna in ansökan

Ansökningarna ska skickas in via det elektroniska systemet senast den 11.1.2021 kl. 16:15.

Om detta inte är möjligt, sänds ansökningarna till Jord- och skogsbruksministeriet/registratorskontoret, PB 30, 00023 Statsrådet (besöksadress: Riddaregatan 2 B, 00170 Helsingfors). Till ansökningsblanketten ska då bifogas en forskningsplan med bilagor i form av utskrift som ska sidnumreras och sättas ihop med en pappersklämma. På kuvertet bör ansökningen skrivas: "Landsbygdspolitiska landsomfattande landsbygdens forskings- och utvecklingsprojekt ansökningstema 2021: Landsbygdens hållbara kunskapsekonomi – riktningar, alternativ och premisser för utveckling"

Ytterligare information:

Projektefterlysningens alla temaområden och projektfinansieringsprocessen:

Antonia Husberg, landsbygdsöverinspektör, sekreterare för det landsbygdspolitiska rådets projektgrupp, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2033, fornamn.efternamn@mmm.fi

Christell Åström, konsultativ tjänsteman, ordförande för det landsbygdspolitiska rådets projektgrupp, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2030, fornamn.efternamn@mmm.fi

Tekniska frågor gällande ansökningsförfarandet: MI Tietorakenteet Oy: info (at) mitietorakenteet.fi eller per telefon: 040 7458 106 (Maj-Lis Aaltonen).

Avslutade ansökningsomgångar

Nationella medel för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt offentliggörs för ansökan årligen i september-oktober. Nedan listning om finansierade projekt från 2018 framåt.
  • Ansökningsomgången avslutades den 10.2.2020.

    Ansökningstemat för år 2020 var "övergången till ett hållbart samhälle: hur förändringen kan förverkligas så att den samtidigt förbättrar landsbygdsinvånarnas välmående samt lokalsamhällens och företagens verksamhetsförutsättningar". 

  • Ansökningsomgången avlutades den 31 december 2018.

    Ansökningsteman för år 2019 var sociala innovationer i utvecklingen av landsbygdens livskraft och joker-temat.

    Inom tidsfristen mottogs sammanlagt 21 projektansökningar för totalt 2,2 miljoner euro. Sammanlagt fanns det 510 000 euro till förfogande. 

  • Ansökningsomgången avslutades 18.12.2017.

    Ansökningstemat för 2018 var unga på landsbygden med särskilt fokus på ungas servicevägar till jobb och företagande på landsbygden.

    Bakgrund:

    Nätverket av skolor på landsbygden har glesnat till följd av centraliseringen av studieplatser på andra stadiet och på högskolenivå. Detta förutsätter att man utvecklar verksamhetsmodeller som stödjer studerande ungdomar när skolnätverket glesnar och avstånden blir längre.

    Reformen av yrkesutbildningen och de nya tjänster som hänvisar unga till studier och arbetslivet förändrar strukturerna och verksamhetsmodellerna. Vid dessa förändringar är det viktigt att man ser till att de också möter landsbygdsområdenas behov.

    På en livskraftig landsbygd behövs bättre möjligheter att utveckla kunnandet och företagandet samt bättre möjligheter för arbetskraften och arbetsplatserna att kunna mötas. Vissa branscher lider av brist på arbetskraft. På detta kan man inverka genom att på ett effektivare sätt hjälpa ungdomar att söka lediga arbetsplatser eller att starta eget.

    Målet för projektefterlysningen 2018 är att producera information om de möjligheter som hjälper unga att studera och få jobb samt om vägar till att starta eget företag.

    I de projekt som beviljas finansiering ska ingå en eller flera av dessa insatser:

    • Undersökning om hur ungas väg till arbete och företagande fungerar ur perspektivet för de olika målgrupperna (unga, företagare/arbetsgivare) och de olika landsbygdsområdena (stadsnära landsbygd, kärnlandsbygd, glesbygd):
      • På vilket sätt ska de tjänster som bidrar till utbildning, företagsamhet och sysselsättning på landsbygden organiseras för att de ska stödja ungas sysselsättning och företagande?
      • Vad finns det för utmaningar, problem, utvecklingsbehov, utvecklingsmöjligheter och eventuella framtidsmodeller?
      • Vilka goda exempel går det att hitta i landsbygdsområdena?
    • Undersökning om de olika möjligheterna att erbjuda grundläggande yrkesutbildning och kompletterande utbildning på landsbygden på lång sikt.
      • Hur bör möjligheterna till utbildning utvecklas så att de på bästa sätt svarar mot önskningar/behov som unga på landsbygden har?
      • Hurdan kompetens och vilka nätverk behövs det i landsbygdsområdena för att man ska kunna skapa olika utbildningsmöjligheter?
    • Undersökning om olika alternativ att hjälpa unga på väg mot företagande (med beaktande av även generationsväxlingar, inkl. ägarbyten) och utveckling av behovsbaserade modeller för dem (t.ex. digitalisering, platsoberoende, platsbaserad utveckling, partnerskap).
      • Vilka modeller finns det nu och vilka nya tillvägagångssätt borde man utveckla?
    • Undersökning om partnerskapsmodellerna för att organisera, tillhandahålla och utveckla sysselsättnings- och företagsamhetstjänster för unga samt förslag till utveckling av landsomfattande partnerskapsmodeller.
    • Undersökning om hur inlärning i arbetet fungerar på landsbygden och utveckling av modeller för det stöd som arbetsgivare och företagare på landsbygden erbjuds när de tar emot personer som vill lära sig genom arbete (t.ex. läroavtal, utbildningsavtal, perioder med inlärning i arbetet).

    Särskild vikt ska fästas vid framtida behov och möjligheter och de pågående utvecklingsprocesserna (landskapsreformen, tillväxttjänsterna, yrkesutbildningsreformen, spetsprojektet Digi2, statsrådets principbeslut Smart landsbygd (på remiss hösten 2017), transportservice osv.):

    • Verkstadsverksamheten och Navigatorverksamheten
    • Mötet mellan tjänsterna och ungas behov
    • Smidiga tjänster längs hela servicekedjan
    • Den platsbaserade utvecklingens strategiska perspektiv
    • Internationaliseringen och multilokalitetsperspektivet