Ungdomarnas perspektiv på en hållbar vardag på landsbygden

Möjligheter och hinder för en hållbar vardag

För att överhuvudtaget kunna diskutera de ungas hållbara vardag på landsbygden måste man först granska deras möjligheter att bo kvar på landsbygden. Många flyttar till städer för att studera, och för återflyttning lyfts bostad och arbetsplats fram som minimivillkor. Det ökade distansarbetet och den digitala utvecklingen har breddat möjligheterna att bo på landsbygden, men bristen på arbetsplatser är fortfarande en betydande utmaning. Positivt är att det numera är möjligt att genomföra vissa utbildningar delvis på distans.

Att hitta bostad kan bli ett hinder för återflyttning. Till exempel i östra Finland försvårar bostädernas låga säkerhetsvärden möjligheten att få lån, vilket i sin tur gör det svårare att flytta tillbaka till landsbygden. Det behövs lösningar som stärker förutsättningarna för boende och möjligheterna till arbete på landet. Endast så kan man skapa grundläggande förutsättningar för en hållbar vardag också för unga.

Som möjligheter upplevs bland annat gemenskap och delningsekonomiska traditioner som är typiska för landsbygden, såsom gemensam användning av arbetsmaskiner och utrustning. Att göra tillsammans och delning av resurser kan stärka gemenskapen, men de innebär också risker: om det inte finns tillräckligt många aktiva personer uppstår inga fungerande nätverk som möjliggör att gemensamma lösningar tas i bruk. En hållbar användning av naturresurser och förädlingen av dem erbjuder i sin tur betydande framtidsmöjligheter.

Om unga har flyttat från orten för studier eller arbete och den bekanta vänkretsen inte längre finns i närheten, kan ensamhet bli en utmaning.

Rörlighet lyfts fram som ett av landsbygdens mest ihållande problem. Bil är i praktiken en nödvändighet, eftersom det saknas kollektivtrafik eller den fungerar bristfälligt. En ung person som överväger att flytta till landsbygden kan oroa sig över att bilens utsläpp ofta diskuteras, trots att bilen på landsbygden är nödvändig för att vardagen ska fungera. De långa avstånden utgör en verklig utmaning, och för landsbygdens livskraft är det viktigt att möjligheterna till rörlighet kan tryggas.

Vi lever i en osäker och föränderlig tid, och hur man talar om landsbygden har stor betydelse för hur unga ser på landsbygdens framtid. Om den offentliga debatten framhäver uppfattningen att livet i staden skulle vara lättare eller bättre, påverkar det oundvikligen ungas beslut och val.

Vad är det som är särskilt bra med landsbygden? De unga deltagarna i samtalet sammanfattade det så här:

• En viss typ av gemenskap som kan uppnås i små byar, när man känner grannens granne.

• Närheten till naturen och lugnet – på landet kan man verkligen komma till ro.

• Lokal kultur, som jag särskilt fick uppleva under min egen barndom.

• Trygghet och allmän ro är i sig en styrka.

Vad bör beaktas i beslutsfattandet för att möjliggöra ungas hållbara vardag?

Den lokala betydelsen i beslutsfattandet framhävs särskilt på landsbygden. Enligt samtalsdeltagarnas erfarenheter gäller ofta: ju mindre orten är, desto smidigare löper saker och ting. När tjänster och strukturer centraliseras uppstår utmaningen hur lokal förankring och dess styrkor kan bevaras.

Det behövs förändring i tankesätt som styr beslutsfattandet: landsbygden betraktas alltför ofta endast som en kostnad, trots att landsbygdens betydelse för hela samhället är betydlig. Exempelvis försvårar dåliga vägförhållanden företagsverksamheten på landsbygden, och långa skolskjutsar försämrar barn och ungas välbefinnande. I stället borde man identifiera allt det som landsbygden producerar för samhällets grundläggande behov – såsom mat och förnybara naturresurser genom jord- och skogsbruk.

Unga flyttar ofta bort från landsbygden när de börjar studera. Om deras röst hördes på riktigt och om de erbjöds genuina möjligheter att delta i beslutsfattandet, skulle det kunna ha stor betydelse för de val de gör efter studierna. En av diskussionsdeltagarna tog upp ett eget barndomsminne: den lokala kulturverksamheten var tidigare en viktig dragningskraft på orten, men på grund av ekonomiska svårigheter har den därefter tynat bort. Det vore viktigt att återföra denna verksamhet till byns vardag – det skulle vara en dragningskraft som får människor att flytta från städerna till landsbygden!

I diskussionen funderade man över hur unga bättre kunde uppmuntras att delta i beslutsfattandet. Många är missnöjda med de beslut som fattas, men känner ändå varken vilja eller beredskap att själva delta. Utmaningen är att hitta sätt att lyssna till och stöda också de unga som saknar social trygghet eller som inte av sig själva söker sig till att delta i behandlingen av gemensamma frågor.

Unga bör erbjudas positiva erfarenheter av sin hembygd och av delaktighet. När unga upplever att deras åsikter har betydelse och att de kan påverka frågor som rör deras hemort, är det mer sannolikt att de senare återvänder.

I samtalet nämndes ett exempel från Norge, där byarnas unga har egna organisationer. Kommunerna och staten stöder dessa aktörer, ger unga ansvar och erbjuder möjligheter att öva på att sköta gemensamma ärenden. De unga ges förtroende, och de får erfarenheter som påverkar deras anknytning till sin hembygd.

För att ungas röst bättre ska höras, är det viktigt att stödja verksamhet som utgår från de unga själva. Det behövs resurser, uppmuntran och praktisk hjälp för att unga ska kunna genomföra sina egna idéer och bygga en kultur av delaktighet utifrån sina egna utgångspunkter.

I diskussionen deltog:

Saga Leppiviita och Kristian Sivula från Suomen 4H:s ungdomspåverkare, Matias Muhonen och Matti Keltto från MTK:s landsbygdsunga, samt Eetu Orava från Finlands Byars ungdomsutskott.

Ett varmt tack till de unga som deltog i diskussionen och övriga deltagare!

Diskussionen ordnades av:

Finlands kommitté för hållbar utveckling, som främjar samarbetet för att nå målen för hållbar utveckling i Finland och förankrar de strategiska målen för hållbar utveckling i den nationella politiken, förvaltningen och de praktiska arbetsmetoderna.

Landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket, som fokuserar på hållbarhetsfrågor aktuella nationellt, regionalt och lokalt, och beaktar i sitt arbete alla delar av hållbarhet.