Naturrestaurering delar åsikter – en gemensam uppfattning om lokal förankring, delaktighet och begriplighet

Markägarnas uppfattningar är inte enhetliga

Diskussionen visar att markägare inte utgör en homogen grupp. En del betonar nyttan och möjligheterna med restaurering, medan andra lyfter fram oro kring ekonomiska konsekvenser, kostnader, egendomsskydd och rättvisan i beslutsfattandet. I båda grupperna anses förbättringen av naturens tillstånd ändå vara viktig.

Inte heller bland lantbrukare framstår restaurering som en svartvit fråga. Vardagens realiteter kan begränsa möjligheterna att bidra till måluppfyllelsen, samtidigt som möjligheten till delaktighet och upplevelsen av rättvisa betonas även inom denna grupp. En betydande andel av deltagarna har egen erfarenhet av åtgärder för att förbättra naturens tillstånd.

”Iakttagelsen om att markägarnas synsätt grupperar sig i den här diskussionen kring två olika uppfattningar – oro och möjligheter – understryker behovet av en öppen dialog och att olika perspektiv erkänns. Det behövs lösningar och åtgärder där de nationella målen för att förbättra naturens tillstånd kan förenas med stärkandet av den lokala livskraften på landsbygden och i skärgården”, säger Antonia Husberg, generalsekreterare för landsbygdspolitiken vid jord- och skogsbruksministeriet.

Acceptans byggs genom rättvisa och begriplighet

Frågor om egendomsskydd, ansvarsfördelning och ersättningar skapar tydliga spänningar. Samtidigt är diskussionen inte skarpt polariserad, och det finns en bred samsyn kring betydelsen av lokal förankring, samarbete och begriplig kommunikation.

Begreppet ”restaurering” upplevs som otydligt, och sättet på vilket naturrestaurering kommuniceras påverkar i hög grad hur åtgärderna förstås och accepteras.

”En tydlig och konkret planering som involverar målgrupper på bred front, i kombination med kommunikation som tar dem i beaktande, hjälper till att identifiera lokala möjligheter samt minska misstro och föreställningar hos alla parter”, konstaterar Husberg.

I diskussionen framhävdes även behovet av och betydelsen av att stärka utbildning och kompetens i landsbygds- och skärgårdsområden. Därtill väcker stora aktörers roll i restaureringsarbetet oro. Särskilt efterlyses ett förtydligande av rollen av aktörer inom energi- och industrisektorn. Detta kopplas till frågor om en rättvis fördelning av ansvar, skyldigheter och ersättningar, vilket bedöms vara centralt för acceptansen.

Resultaten bekräftar och fördjupar tidigare kunskap och förståelse för hur förbättringen av naturens tillstånd, förvaltningen av naturresurser och markanvändningen på landsbygden upplevs i en hållbar omställning av olika befolknings- och aktörsgrupper, samt vilka landsbygdseffekter som har identifierats i fråga om naturrestaureringen.

Diskussionen hölls på den digitala Voxit-plattformen under perioden 25.2–26.3.2026, där deltagarna anonymt kunde ta ställning och framföra sina synpunkter. Metoden tillför erfarenhetsbaserad kunskap som stöd för beslutsfattandet och möjliggör en mångstämmig dialog. Resultaten används i beredningen av den nationella restaureringsplanen samt i utvecklingen av landsbygds- och skärgårdspolitiken.

Diskussionen finansieras av den nationella landsbygdspolitiken vid jord- och skogsbruksministeriet och Sitra. Diskussionen producerades och modererades av det statliga hållbarhetsbolaget Motiva i samarbete med Naturresursinstitutet. I samarbetet deltog bland annat skärgårdspolitiken, klimatavdelningen vid Livskraftcentralerna samt landsbygdspolitiska nätverk.

Länkar

En sammanfattning av diskussionen och resultaten finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi: ”Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft?” – resultat av diskussionen.

Mer information

Antonia Husberg, generalsekreterare för den nationella landsbygdspolitiken, rådgivande tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdspolitik/bedömning av landsbygdseffekter, tel. 029 516 2033, fornamn.efternamn@gov.fi

Om resultaten:

Tiia Merenheimo, ledande expert, Motiva, tel. 09 6122 5066, fornamn.efternamn@motiva.fi

Hilkka Vihinen, professor i landsbygdspolitik, Naturresursinstitutet, bedömning av landsbygdseffekter, tel. 029 532 6633, fornamn.efternamn@luke.fi