Resultat från diskussionen "Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft"?

Förbättring av naturens tillstånd och restaurering – stort intresse men skilda uppfattningar

Förbättring av naturens tillstånd och naturrestaurering väcker stort intresse på landsbygden och i skärgården, men delar också meningar. Voxit‑diskussionen ger en aktuell bild av hur restaureringsåtgärder uppfattas ur vardagens, näringsverksamhetens och den lokala livskraftens perspektiv.

Diskussionen fördes i ett samband med att den nationella restaureringsplanen bereds och dess landsbygdseffekter har bedöms (Naturresursinstitutet). Resultaten från diskussionen synliggör både gemensamma uppfattningar och centrala spänningar som är av betydelse för beslutsfattandet.

Bland respondenterna kan två grupper urskiljas, och markägare placerar sig inte entydigt i den ena eller den andra utan båda ståndpunkterna återfinns: vissa betonar risker och rättvisa, andra möjligheter och nyttor. Diskussionen är inte skarpt polariserad, men vissa frågor såsom lokal förankring, ansvarsfördelning och kommunikation skapar tydliga spänningar.

Totalt deltog 296 personer från olika delar av Finland i diskussionen. Deltagarna bestod i synnerhet av invånare på landsbygden och i skärgården, mark‑ och skogsägare samt aktörer inom landsbygdens näringar. Under diskussionen bedömdes 106 påståenden, varav 26 var förhandsformulerade och resten producerade av deltagarna själva. Antalet röstningar på påståendena uppgick till 18 298, vilket möjliggjorde jämförelser och gruppering av uppfattningar.

Brett samförstånd – men inte i allt

Merparten av diskussionens påståenden samlade ett brett samförstånd. Särskilt gemensam var uppfattningen att förbättring av naturens tillstånd bör genomföras med beaktande av lokal kunskap och lokala perspektiv.

Restaurering önskas ses ur ett helhetsperspektiv, så att åtgärder som genomförs på ett håll inte orsakar negativa effekter på ett annat. Kommunikationens betydelse betonades också, och konkreta exempel samt redan genomfört arbete efterlystes som mer synliga inslag i diskussionen.

Samtidigt var diskussionen inte entydigt polariserad. Meningsskiljaktigheterna koncentrerades till vissa frågor, snarare än till ämnet som helhet.

Markägare är ingen enhetlig grupp

Ett centralt resultat är att markägare och personer som bor på landsbygden inte utgör en enhetlig åsiktsgrupp.

I materialet framträdde två huvudinriktningar: vissa förhåller sig mer avvaktande till restaurering och är oroade över kostnader, egendomsskydd och försörjning, medan andra ser restaureringen som en möjlighet, till exempel för näringar, sysselsättning och lokal utveckling.

I båda dessa grupper finns många som bor på landsbygden, såsom skogsägare. Skiljelinjen går alltså inte enkelt mellan landsbygd och stad, utan uppfattningarna varierar även inom landsbygden.

Centrala spänningar

Flera spänningar som är centrala för restaureringens acceptans lyftes fram i diskussionen.

Rättvisa och ansvarsfördelning väcker debatt. Frågor om ersättningar, egendomsskydd och vem som bär ansvaret för restaureringen återkommer upprepade gånger.

Därutöver går åsikterna isär när det gäller om restaureringens nyttor eller dess risker och kostnader bör betonas.

Var finns osäkerheten?

Osäkerheten gäller i synnerhet frågor där effekterna direkt berör den egna vardagen eller ekonomin.

Sådana är till exempel restaureringens inverkan på egendomsvärden, jordbrukets och andra näringars verksamhetsförutsättningar samt sysselsättningen på landsbygden.

Osäkerheten speglar både behovet av information och erfarenhetsbaserad oro som inte kan lösas enbart genom expertkunskap.

Kommunikation och begrepp påverkar förståelsen av restaurering

Diskussionen visade tydligt att kommunikationen kring restaurering och det språk som används har stor betydelse för hur åtgärderna uppfattas.

Vissa deltagare upplevde att begreppet restaurering väcker otydliga eller motstridiga associationer. Mer lättbegripliga uttryck, såsom förbättring av naturen eller återställning, föreslogs som alternativa benämningar. Samtidigt efterlystes fler konkreta exempel på redan genomförda åtgärder och deras effekter i kommunikationen.

Behovet av att minska missförstånd och motsättningar betonades. Av kommunikationen förväntas tydlighet, praktisk relevans och att lokala perspektiv beaktas.

Resultaten pekar på att kommunikation inte enbart handlar om informationsförmedling, utan är en central del av restaureringens acceptans.

Erfarenhetskunskap och expertkunskap sida vid sida

Erfarenhetsbaserad kunskap framhävs tydligt i diskussionen. Deltagarna lyfter fram lokal kännedom, praktiska observationer och vardagliga konsekvenser som inte alltid syns i expertbedömningar.

Detta kommer till uttryck i önskemål om lokal planering, oro över att regionala skillnader förbises samt i konkreta förslag till hur restaureringsåtgärder kan genomföras.

Resultaten visar att beslutsfattandet behöver både forskningsbaserad kunskap och lokal erfarenhetskunskap – och framför allt en samordning av dessa.

Sammanfattning

Diskussionen visar att förbättring av naturens tillstånd uppfattas som viktig, men att uppfattningarna om hur den ska genomföras varierar.

En central iakttagelse är att meningsskiljaktigheterna inte enkelt följer olika befolkningsgrupper, utan också återfinns inom samma grupper. Restaurering framstår inte enbart som en miljöfråga, utan är tätt sammanflätad med näringsverksamhet, rättvisa och lokal livskraft.

Sättet att tala om restaurering, de begrepp som används, exemplen som lyfts fram och kommunikationens ton påverkar direkt hur åtgärderna förstås och accepteras.

Diskussionen finansieras av den nationella landsbygdspolitiken vid jord‑ och skogsbruksministeriet samt av Sitra. Diskussionen produceras och modereras av det statliga hållbarhetsbolaget Motiva i samarbete med Naturresursinstitutet samt Livskraftcentralernas Klimatenhet, och den tekniska plattformen tillhandahålls av Haltu Ab.

Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft? – rapport och sammanfattning (pdf, på finska)

Rapporten har sammanställts för jord‑ och skogsbruksministeriet samt för den nationella landsbygds‑ och skärgårdspolitiken av det statliga hållbarhetsbolaget Motiva Ab.

Läs mer om ämnet:

• Latvala, T, Voutilainen, O., Vihinen, H. (2026). Ennallistamisen maaseutuvaikutusten arviointi : Kansallisen ennallistamissuunnitelman laadintaa tukeva raportti. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 10/2026. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-419-158-6
• Husberg, A, Muilu, T., Vihinen, H., Voutilainen, O. (2022). Säädösehdotusten maaseutuvaikutusten arviointi : Maaseutuvaikutusten arviointiohje lainvalmistelijoille. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 2022:17. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-366-739-6
• MMM ja Elinvoimakeskusten Ilmastoyksikön turvepeltokiertue järjestettiin syksllä 2025) https://elinvoimakeskus.fi/web...
• Alue ja Ympäristö. Vol 52 Nro 2 (2023): Oikeudenmukainen kestävyysmurros luonnonvarojen hallinnassa https://aluejaymparisto.journal.fi/issue/view/10816