Landsbygdspolitiska rådet: Tillräckliga resurser måste avsättas för landsbygdsutveckling i kommande EU finansieringsram

Landsbygdspolitiska rådet, som tillsatts av statsrådet, framhåller som ställningstagande till EU:s kommande finansieringsperiod att EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik ska vara politik som bidrar till ekonomiskt, socialt, miljömässigt och kulturellt hållbar landsbygdsutveckling. Rådet förutsätter att tillräcklig finansiering avsätts för landsbygdsutveckling i kommande finansieringsram och framhåller Europeiska jord-bruksfondens centrala roll som integrerare mellan jordbrukspolitiken och landsbygdens utvecklingspolitik.

Landsbygdspolitiska rådet betonar landsbygdens många möjligheter i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Sätten till anpassning är lokala, det finns inte ett enda sätt som lämpar sig för alla, betonar man i ställningstagandet. Rådet anser att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska erbjuda och möjliggöra intelligentare och klimatsmartare sätt att agera, röra sig, driva företag och bo i olika landsbygdsområden. Den ska även uppmuntra till decentraliserade och med den cirkulära ekonomin förenliga lokala mat- och energisystem. Detta kräver under nästa programperiod aktivare tag i fråga om att befrämja digitaliseringen i landsbygdsområdena.

Rådet framhäver det fortsatta behovet av företagsfinansiering som främjar innovationer på landsbygden. I ställningstagandet konstateras att det ska vara smidigt att kombinera olika finansiella instrument. Diversifiering och förnyelse av landsbygdsnäringar ska främjas genom utveckling av ny företagsamhet, företagsamhetsformer och företagens nationella och internationella nätverksbildning.

Att utveckla nya samarbetsmodeller är allt viktigare när man vill förebygga marginalisering och förbättra serviceutbudet i olika landsbygdsområden. Landsbygdspolitiska rådet efterlyser mer omfattande grepp för att öka invånarnas välbefinnande. Rådet vill att det i EU-lagstiftningen tas in en genuint lokalt ledd utvecklingsmetod, CLLD (Community-led Local Development) och att medlemsländerna ska avsätta tio procent av fondmedlen för CLLD.

Rådet anser att det är positivt att EU-politiken planeras ha en mer strategisk riktning i framtiden. Rådet betonar att lagstiftningen gällande fonderna måste förenklas, förtydligas och harmoniseras avsevärt när det gäller likartade åtgärder. Nationell förenkling är omöjlig om EU-bestämmelserna är för detaljerade.

Rådet konstaterar att behovet att vidareutveckla den gemensamma jordbrukspolitiken samt den platsbaserade landsbygdsutvecklingen är större än tidigare, vilket förutsätter en gemensam och ansenlig budget samtidigt som det riktas nedskärningskrav mot EU:s största utgiftsposter.

Rådet understryker att landsbygdskonsekvenserna ska bedömas och beaktas i beredningen och implementeringen av EU-programmen på alla administrativa nivåer.

För ytterligare information:

Christell Åström, Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare,

konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet,

tfn. 0295 16 2030, christell.astrom(at)mmm.fi