Sverige storsatsar på socialt företagande och sociala innovationer. Vad gör Finland?

Socialt företagande och sociala innovationer är växande begrepp men vad betyder de? Man kan säga att sociala innovationer handlar om att möta samhällsutmaningar med nya idéer och lösningar som höjer kvaliteten på och förbättrar samhällets tjänster till medborgarna. Med sociala innovationer som ledstjärna kan man skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle där målet också kan riktas mot FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Sociala innovationer erbjuder nya lösningar och har en stark drivkraft att bidra till att göra samhället bättre. Detta innebär att det sociala företagandet i sin tur i verkar i gränslandet mellan det offentliga, det privata och det civila samhället, den så kallade tredje sektorn.

Den affärsmässiga verksamheten med socialt företagande är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål. Eller enkelt uttryckt, det sociala företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten tillbaka. I en föränderlig värld är det viktigt att kunna ta tillvara den innovationskraft som finns inom den växande grupp sociala företag som har som mål att bidra till ett effektivt och mer hållbart samhälle.

Sverige gör satsning på 50 miljoner kronor

I Sverige har man tagit fram en strategi som skall befrämja social innovation och sociala företag: ”Strategin har som mål att stärka utvecklingen av sociala företag, så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället samt bidra till att offentlig sektor uppmärksammar och använder socialt företagande och sociala företag som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle.”

Strategin omspänner många politikområden. Den svenska regeringen avser satsa 50 miljoner kronor per år under 2018–2020 för insatser som ska ge sociala företag bättre möjligheter att långsiktigt bidra med nya innovativa lösningar för ett mer hållbart och inkluderande Sverige. I strategin har man identifierat fem områden där insatser behöver göras:

1. Behov och efterfrågan

Man vill förtydliga affärsrelationen till eller samarbetet och partnerskapet med de offentliga aktörerna. Kompetensen om socialt företagande bör öka hos den offentliga sektorn hur man kan samarbeta med, ingå partnerskap med eller köpa tjänster av sociala företag. Det bör finnas öppna arenor där offentliga aktörer möter sociala företag. Detta bidrar till att utveckla sociala företag samt till att nya idéer och samarbeten växer fram som därmed kan främja innovativa lösningar på samhällsutmaningar.

Följande åtgärder avser man satsa på för att öka behovet och efterfrågan av sociala företag. Man vill:

  • Främja upphandling som främjar sociala innovationer och sociala tjänster, däribland innovationsupphandling.
  • Förtydliga det legala utrymmet för att offentliga aktörer enklare ska kunna ingå part- nerskap med eller köpa tjänster från sociala företag.
  • Utforska, testa och stärka kunskapen kring alternativa former för samarbete med offentlig sektor.
  • Befrämja sociala utfallskontrakt (social impact bonds) eller idéburet offentligt partnerskap (IOP).
  • Stärka kunskapen i den offenliga sektorn på statlig, regional och kommunal nivå om social innovation och socialt företagande, inklusive idéburet företagande samt om former för ömsesidig samverkan.

2. Stärk företags- och rådgivningskompetensen

Många sociala företag är i behov av en ökad kompetens om företagande och dess villkor samt av att stärka sitt affärsmannaskap. Därför bör man satsa på följande åtgärder:

  • Förstärka och spetsa inkubatorsstödet för sociala företag.
  • Öka kunskapen hos och anpassa de företagsfrämjande stödstrukturernas erbjudande till sociala företag, exempelvis effektmätning av företagens mål eller att stärka finansieringskunskapen.
  • Stärka de sociala företagens intermediärer (organisationer som har kontakt både med de initiativ som har nya sätt att lösa samhällsutmaningarna och med de system som organiserar samhället), exempelvis genom insatser som ökar kunskapen om affärsmannaskap, stärker intermediärernas långsiktighet eller ökar kunskapen om att ha offentliga aktörer som partner.
  • Utveckla och sprida kunskap om framgångsrika affärs- och finansieringsmodeller för socialt företagande, inklusive hos idéburna organisationer.

3. Finansiering

Verket för innovationssystem (Vinnova) och Tillväxtverket i Sverige påvisar att tillgång till finansiering är en utmaning för sociala företag. En utmaning som bland annat beror på att sociala företag har alternativa affärsmål och verksamhetslogik samt verkar i gränssnittet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn.

Därför är det viktigt att tydliggöra och se över befintliga finansieringsmöjligheter, både i tidig fas och för uppskalning av verksamheter inom socialt företagande. Följande satsning bör göras:

  • Stärka kunskapen om dagens befintliga finansieringsmöjligheter för sociala företag i hela landet.

4. Tydliggör och mät effekterna

Resultat i traditionella företag mäts i ekonomiskt utfall, medan de i sociala företag mäts i samhällseffekt. Resultat- och effektmätning lyfts återkommande som en central utmaning inom fältet för social innovation och socialt företagande. Bristande tydlighet kring innovationernas sociala inverkan och hur detta leder till långsiktiga besparingar i samhället begränsar möjligheterna att få extern finansiering samt marknadsetablering.

Effektmätning är ofta en förutsättning för att skapa långsiktigt hållbara affärsmodeller och för att kunna attrahera kapital och affärer. Följande satsningar bör göras:

  • Stärk kunskapen och den praktiska erfarenheten i branschen kring användningen av resultat- och effektmätning hos sociala företag, partners och kunder i form av offentlig sektor.
  • Stimulera framväxt av en mångfald av aktörer som kan erbjuda stöd med konkret effektmätning för enskilda projekt och affärer.

5. Utveckla kunskap och mötesplatser

Även om det sociala företagandet ökar i Sverige, hämmas utvecklingen delvis av brist på effektiv kunskapsdelning, spridning av goda exempel och tillvägagångssätt (best practice) samt brist på mötesplatser där utövare kan lära av varandra och från tidigare initiativ. Följande satsningar bör göras:

  • Främja en nationell struktur för kunskapsspridning om social innovation och socialt företagande.
  • Främja mötesplatser för sociala företag samt deras kunder och finansiärer.

Ovannämnda åtgärder finns i Sveriges strategi för att befrämja social innovation och socialt företagande, men hur är det i Finland?

Social innovation

Vad är social innovation? Det finns ett flertal olika definitioner och namn på entreprenörskap och innovation som i första hand syftar till att adressera en samhällsutmaning. De vanligaste är: social innovation, socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, sociala företag och arbetsintegrerande sociala företag. Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och utanförskap.

Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier:

  1. Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn.
  2. Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället.
  3. Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. (Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union)

EU har i sitt arbete med Horizon 2020 stort fokus på social innovation som en av lösningarna på viktiga samhällsutmaningar. Kommissionen definierar social innovation på följande sätt:

”Social innovations are new ideas that meet social needs, create social relationships, and form new collaborations. These innovations can be products, services, or models addressing unmet needs more effectively. The Commission’s objective is to encourage market uptake of innovative solutions and stimulate employment”.

Sociala entreprenörer och samhällsentreprenörer

I sammanhang med social innovation talar man ibland om samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap, dvs entreprenörer som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål. Några kännetecken är:

  • De är entreprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar.
  • De drivs av att skapa resultat och vinst för samhället.
  • De har en affärsmodell som gör företaget livskraftigt.

Eftersom fenomenet i sin nuvarande utveckling är relativt nytt så är benämningarna på dessa entreprenörer och företag många: socialt entreprenörskap, hållbart entreprenörskap, socialt företagande, social innovation, publikt entreprenörskap, civilt entreprenörskap – och samhällsentreprenörskap.

Mötesplats Social Innovation (MSI)

Mötesplats Social Innovation (MSI) definierar social innovation på följande sätt: ”innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar”. Utgångspunkten är den definition som används inom ramen för EU-kommissionens innovations- och tillväxtstrategi.

Mötesplats Social Innovation MSI ska öka kunskapen och skapa mötesarenor för att främja social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande. MSI skalas upp och etableras över hela Sverige. Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Örebro universitet är huvudparter för etableringen som genomförs med stöd från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.

De sex lärosätena kommer att vara värdar för regionala noder som samlas under namnet MSI. Det nationella arbete i Malmö ska få mer kraft och spridning genom fysisk närvaro även i Stockholm. Uppbyggnad och utveckling av kunskapsplattformen kommer att engagera regioner, företag, innovationsfrämjare, lärosäten, kommuner, idéburna organisationer, myndigheter och andra värdefulla aktörer för områdets utveckling.

Arbetet i kunskapsplattformen kommer fokusera på att identifiera behov av ny kunskap kring området social innovation, dela och sprida viktig kunskap och information, koppla an till forskning och generera möjligheter för utövare och potentiella utövare inom fältet att mötas och driva området framåt.

Att generera och dela kunskap är lärosätenas kärnverksamhet. Samverkan med andra aktörer är en viktig del i lärosätenas uppdrag och det är också av stor vikt att utveckla metoder och verktyg som skapar förutsättningar för att realisera fler sociala innovationer. Kunskapsplattformens nationella styrgrupp består av medlemmar från respektive lärosätes ledning som ser etableringen som en viktig del i lärosätenas kärnverksamhet och samverkansuppdrag.

Potential för nationell förankring

Att sex svenska universitet nu kraftsamlar ger såväl regional förankring som god potential till nationell förstärkning. Malmö universitet och MSI fyller redan idag en viktig funktion på den nationella arenan och mötesplatsen blir med detta projekt mer regionalt närvarande vilket är positivt. Det finns också kapacitet att skapa internationell uppkoppling och attraktionskraft och att göra ett betydande bidrag till regeringens strategi för sociala företag och bidra till att Sverige når målen i Agenda 2030. Kunskapen som nu genereras ska komma till nytta hos relevanta aktörer såsom regionalt utvecklingsansvariga, innovationsfrämjare och myndigheter, säger Judit Wefer, programledare Social Innovation på Vinnova.

Den nationella kunskapsplattformen ska även utgöra en kontaktyta för internationella aktörer som vill samverka med Sverige för utveckling av social innovation. Lärande, experimenterande, påverkan och att skapa mötesarenor blir en viktig del i kunskapsplattformens långsiktiga arbete.

– Genom plattformen kommer vi kunna dela erfarenheter från norr till söder och samtidigt koppla upp oss mot den globala arenan för social innovation. Vi värdesätter förtroendet och det stora engagemang som finns över hela Sverige för att stärka kunskapsutveckling och etablering av mötesarenor inom det här området. Nu kan vi möta behovet med en samordnad insats för att stärka social innovation i hela landet. Vår ambition är att vara den huvudsakliga nationella kunskapsplattformen som kan växa över tid, säger Hanna Sigsjö som projektleder satsningen.

Finland borde under nästa regeringsperiod i likhet med Sverige utarbeta en strategi för sociala företag och social innovation för att hänga med i samhällsutvecklingen och i förverkligandet av Agenda 2030-målen.

Källa:
Regeringskansliet, Näringsdepartementet: Regeringens srategi för sociala företag- hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation (se www.socialinnovation.se)

  • Backgren, Ann-Sofi

    Nätverksspecialist, Landsbygdsnätverket

    Telefonnummer: 029 520 4916

    Innovationer och smäföretagandet, turism på landsbygden, nordiskt samarbete och internationell verksamhet.