Hur mäta? Perspektiv på utveckling av indikatorer för lokal hållbarhet

Indikatorer för hållbar utveckling i kommunerna

Inom projektet KEKANUA – indikatorer för hållbar stadsutveckling involverades informationsanvändare i utvecklingsprocessen, vilket resulterade i ett urval av ca 40 indikatorer. Syftet med dessa är att ge en kompakt och aktuell bild av hållbar utveckling på kommunnivå, både i städer och andra kommuner.

I den indikatoruppsättning som utvecklats inom KEKANUA-projektet granskas hållbar utveckling genom en struktur som bygger på begreppet donutekonomi, där den ekologiska grunden och det sociala taket fungerar som ramar. Tretton olika fenomen har grupperats i sociala indikatorer, indikatorer för ekonomi och markanvändning samt miljöindikatorer.

BILD: Temakartan inom projektet Nyckelindikatorerna för hållbar stadsutveckling. Källa: Reinikainen et al (2023) Ilo irti indikaattoreista! – Glädje av indikatorerna

Tillgången till information varierar mycket mellan olika indikatorer. Det finns till exempel både kvalitativ och kvantitativ information om hälsa, medan det kan vara svårt att mäta trygghet och jämföra resultaten. Under utvecklingsprocessen har flera utmaningar identifierats särskilt för miljöindikatorerna. En av dessa gäller rättvis platsbaserad mätning av miljöbelastningen kopplad till användningen av naturresurser – var produktionen sker kontra var konsumtionen sker.

Dessutom finns det problem i förhållande till tillgången på data, såsom att information om cirkulär ekonomi eller miljökemikalier är svår att få tag på lokal nivå. Det finns också utmaningar kopplade till avgränsningen av datainsamlingen – till exempel är det inte meningsfullt att granska vattendragens tillstånd enligt administrativa gränser (var utsläppen sker – vs. var de konstateras).

Perspektiv och förslag för mätning av hållbar utveckling på lokal nivå  

I landsbygdskommuner finns behov av indikatorer som särskilt beaktar hållbarhetsarbetet i landsbygdsområden, såsom indikatorer för markens genomsläpplighet samt skogs- och jordbruksmark som källa till ekosystemtjänster. Det är också viktigt att följa förändringar i markanvändningen i kommunerna i allmänhet. En allmän trend är att stadsstrukturen förtätas, men med nuvarande indikatorer är det svårt att urskilja vilken typ av förtätning det handlar om – till exempel, om det är en mer hållbar användning av redan bebyggda områden eller om bygget sker byggnation på grönområden. Det är också relevant att uppmärksamma att alltför snäva indikatorer kan leda till ett antingen-eller-tänkande, i stället för att möjliggöra en mångsidig granskning – exempelvis när det gäller olika användningsformer av skog och deras effekter.

I diskussionen efterlystes ett lättare indikatorpaket, tjänst eller grundpaket riktat till små organisationer eller kommuner, vilket skulle underlätta dess ibruktagande. Kommuner har ofta egna, lokala behov av uppföljning, till exempel kopplat till uppföljningen av strategiska mål uppfylls. Ett utvecklingsområde som lyftes fram var också, hur arbetet med indikatorer för hållbar utveckling och bedömning av konsekvenser för landsbygden (landsbygdssäkring, MVA) eventuellt skulle kunna stödja varandra.

Information om miljös tillstånd är oftast mer tillgänglig på nationell nivå än lokalt. Lokal information skulle öka möjligheterna till jämförelse och utveckling mellan olika områden. På landsbygden är en stor fråga de lokala effekterna av åtgärder som främjar den gröna omställningen. För närvarande finns det inga indikatorer för att följa exempelvis acceptansen eller rättvisan i samband med utbyggnaden av förnybara energikällor, vilket innebär att man inte får en helhetsbild som inkluderar lokala perspektiv på hållbar utveckling. Enligt Jari Lyytimäki är vindkraft ett bra exempel på detta: man vill öka mängden förnybar energi, men de sociala och miljömässiga effekterna har fått mindre uppmärksamhet. Det behövs mer utvecklingsarbete för att identifiera risker och minimera negativa konsekvenser, så att granskningen blir helhetsmässig och effekterna på olika aktörer och områden beaktas på ett hållbart sätt.

Reflektioner kring indikatorarbete för hållbar utveckling

Enligt Lyytimäki finns det tre sammanflätade utgångspunkter för utvecklingen av indikatorer: Datadriven – alltså vilken information som finns tillgänglig och vilka indikatorer som redan används; behovsbaserad – vad indikatorerna borde beskriva; samt policybaserad – vad som bör mätas för att uppnå politiska mål. En allmän utmaning i indikatorarbetet är att det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan den hållbara utvecklingens olika dimensioner inte syns tillräckligt. Dessutom betraktas ekonomisk hållbarhet ofta som ett egenvärde, trots att den enligt Lyytimäki främst borde fungera som ett verktyg för att uppnå ekologisk och social hållbarhet. Indikatortänkandet kännetecknas också av ett retrospektivt perspektiv – att mäta det som redan har hänt – och fokuserar ofta på negativa utvecklingar. Den önskade riktningen får mindre uppmärksamhet. Borde uppföljningen av hållbar utveckling i stället ha ett mer framåtblickande perspektiv? Experimentella indikatorer skulle kunna erbjuda nya insikter.

Många indikatorer har dessutom problem med datatillgång och aktualitet, vilket försvårar jämförbarheten. Medborgarforskningens potential skulle kunna utnyttjas i datainsamlingen. Det är också centralt att fundera på hur den information som samlas in via indikatorer når kärnan i beslutsfattandet.

Det landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket - för hållbara landsbygder och en rättvis omställning, kestävien maaseutujen ja oikeudenmukaisen siirtymän puolesta främjar kunskap, dialog, samskapande och verktyg som stödjer hållbara landsbygder och en rättvis omställning. Nätverket drivs av Svenska lantbrukssällskapens förbund, Yrkeshögskolan Novia och Maaseudun Sivistysliitto. För mer information, besök: MMM | KERÄ - För hållbara landsbygder och en rättvis omställning,…

Bekanta dig också med:

Ilo irti indikaattoreista - Glädje av indikatorerna! Nyckelindikatorer för hållbar stadsutveckling (2023) http://hdl.handle.net/10138/568901

Indikatorportalen: https://www.syke.fi/sv/miljodata/raknare-och-verktyg

Policy brief: 24.3.2025 http://hdl.handle.net/10138/594197