Landsbygdens resiliens och blå ekonomi i fokus vid OECD:s-konferens i Rio de Janeiro, Brasilien

Landsbygdspolitiska KERÄ-nätverkets specialsakkunniga, Nora Backlund och Nora Purojärvi, deltog i OECD:s landsbygdsutvecklingskonferens i Rio de Janeiro den 25–28 november 2025, med temat Rural-Urban Connections: Pathways to Sustainable Development. Resan omfattade två konferensdagar, paneldiskussioner och utställningar på Green Rio-evenemanget samt en besöksdag i nationalparken Tiririca. Den internationella veckan erbjöd många perspektiv på landsbygdens hållbarhetsvägar och på att stärka dialogen mellan landsbygd och stad som en del av att bygga en hållbar framtid. Trots att många av OECD:s medlemsländer hade valt att stå över konferensen skapade evenemanget möjligheter till internationella möten och gemensamma utvecklingsinsatser.

Betydelsen av konferensplatsen

OECD:s landsbygdsutvecklingskonferens hölls för första gången i Latinamerika. Konferensen ägde rum på Museu do Amanhã – Framtidens museum – ett arkitektonisk landmärke i staden som lyfter fram frågor om en hållbar framtid. Vi fick möjlighet att besöka museets utställningar som uppmuntrar till reflektion kring vilken framtid vi kommer att leva i och hur dagens val påverkar både vår egen och planetens framtid. Museet gör teman som klimatförändringar, biologisk mångfald och gemensamt ansvar begripliga för besökare och utmanar oss att fundera över relationen mellan människa och natur. Dessa teman vävdes naturligt in i konferensens diskussioner om att bygga en mer hållbar framtid och om globala utmaningar och gemensamma skyldigheter.

Rio de Janeiro framstod som en stad av kontraster, där skillnader i välstånd och utmaningar kopplade till social hållbarhet är tydligt synliga. I anförandena betonades att skapandet av en hållbar framtid måste börja på gräsrotsnivå, till exempel genom att säkra lokala näringar och boendemöjligheter.

Lyft från diskussionerna: landsbygdens resiliens, klimatmigration och multilokalitet i ett föränderligt klimat

I konferensens anföranden betonades landsbygdens resiliens, som sågs som en social, ekonomisk och strukturell förmåga att klara utmaningar i ett förändrat klimat. OECD:s budskap var att resiliens inte bara handlar om att överleva kriser, utan också om att förnya sig och dra nytta av lokala styrkor. Det påmindes om att resiliens är starkt kopplad till landsbygdens sociala sammanhållning och fungerande infrastruktur. Därför lyftes behovet av digitala förbindelser och robust infrastruktur fram som en av de stora internationella politiska utmaningarna. Detta kräver platsbaserad politik som erkänner regionernas olika behov och möjligheter.

Klimatförändringens effekter var närvarande i nästan alla diskussioner. I Rio de Janeiro lyftes stigande havsnivåer och försämrad vattensäkerhet fram som konkreta framtida hot som kräver lokala åtgärder för att skydda invånare, miljö och ekonomi. Diskussionerna betonade att i ett land som Brasilien är förberedelser för klimatmigration redan nu oundvikliga för att möjliggöra social och kulturell hållbarhet.

I teman kring rörlighet kom även begreppet flersortsboende upp, och här nämndes Finland som ett exempel på hur begreppet har förts in i den politiska diskussionen. Flersortsboende kan erbjuda nya möjligheter för landsbygdsutveckling, men förutsätter fungerande transportförbindelser, digitala nätverk och service.

Konferensens huvudtema var sambandet mellan landsbygd och stad. Detta syntes särskilt i diskussionerna om livsmedelsproduktion: hur landsbygden förser städerna med mat och hur detta kan göras hållbart. Vattenförvaltning var också ett centralt ämne och kopplar konkret samman landsbygdens och stadens behov. Som exempel nämndes vattenprogram som minskar översvämningsrisker på landsbygden och samtidigt förbättrar tillgången till och säkerheten kring vatten i städerna.

Lokala perspektiv och innovationer framhävs i OECD:s färska rapporter

De färska OECD-rapporter som presenterades på konferensen – Reinforcing Rural Resilience och Rural Innovation Pathways – lyfte fram två centrala teman: att stärka landsbygdens resiliens och att utnyttja innovationspotentialen. Rapporten om resiliens behandlar platsbaserad politik samt bland annat regionala styrkor och ansvarsfull användning av naturresurser. Vid sidan av detta framhålls digitala förbindelser, kompetens och tillförlitlig landsbygdsdata som avgörande förutsättningar för att stärka resiliensen.

Rapporten om innovationsvägar utmanar tanken att innovationer enbart uppstår i städer. Landsbygden kan fungera som en testarena för ekologiska och digitala omställningar, och innovationer visar sig ofta som praktiska lösningar i vardagen. Exempel på detta är projekt för förnybar energi, sociala företag och tjänsteinnovationer. Rapporten efterlyser förenklade stödsystem och tjänster enligt principen ”en dörr in”, så att lokala aktörer kan utveckla flexibla lösningar för en hållbar framtid.

I de presentationer som följde på rapporterna påmindes det om att det inte finns någon one size fits all-modell för att utveckla hållbara landsbygder – utvecklingen måste utgå från lokala behov och kompetenser. Dessutom efterlystes mod att driva innovation både i det lokala arbetet och i beslutsfattandet.

Green Rio-evenemanget och ekon från COP30-konferensen

OECD-konferensen kompletterades av Green Rio-evenemanget, som samlade aktörer inom bioekonomi och blå ekonomi vid Marina da Glória. Evenemanget presenterade också lokala aktörer, närmatsproducenter och olika innovationer. Green Rio förmedlade budskapet att regional vattenförvaltning och främjande av innovationer är centrala vägar mot en hållbar framtid.

Paneldiskussionerna på evenemanget gav ekon från COP30-konferensen som hölls tidigare i november i Belém, Brasilien. Lokala aktörer uttryckte stolthet över att evenemanget arrangerades i Brasilien och uppskattade särskilt konferensens öppna och diskuterande karaktär. Dessutom betonades vikten av att uppmärksamma haven i diskussionerna, många ansåg att COP30 äntligen har satt haven i fokus som en nyckel för att bromsa klimatförändringarna.

Glädjande nog lyfte Green Rio även fram perspektiv på social hållbarhet. Bland annat deltog organisationer som främjar inkludering och erbjuder tillgängliga, öppna evenemang och aktiviteter som stärker delaktighet, jämlikhet och gemenskap.

Blå ekonomi som en del av hållbar tillväxt

Rio de Janeiro beskrevs under konferensen som en blå metropol, vilket gjorde att den blå ekonomin också fick stort utrymme i konferensens anföranden. Blå ekonomi (eng. Blue Economy) syftar på ekonomisk verksamhet som bygger på vattenresurser och vattenekosystem, det vill säga hav, floder, sjöar och kustområden. I konferensens tal framhölls att den blå ekonomin kan vara en betydande motor för regional hållbar tillväxt genom att erbjuda nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter, exempelvis inom fiskerinäringen, vattenburna transporter och ekoturism. Samtidigt betonades att vattenekosystemens välmående måste vara utgångspunkten för allt, eftersom det inte finns någon hållbar blå ekonomi utan friska hav och floder.

I konferensens diskussioner lyftes även fram den blå ekonomins komplexa kopplingar till landsbygden. Vattenresurser är inte isolerade, utan hänger på många sätt samman med jordbruk, energiproduktion och turism. Till exempel påverkar ekosystemtjänster från floder och kustområden direkt landsbygdens näringar, medan jordbruksmetoder i sin tur kan försämra vattenkvaliteten. Även riskhantering och resiliens blev centrala teman. En hållbar blå ekonomi kan inte byggas på sårbara ekosystem, utan kräver omfattande investeringar i skydd och hållbar förvaltning av naturresurser.

Bland de europeiska konferensdeltagarna väcktes också frågan om den blå ekonomin verkligen är grön. Ekoturism och affärsverksamhet baserad på vattenekosystem kan främja hållbarhet, men samtidigt öka trycket på känsliga områden. Den blå ekonomin kan bli en avgörande del av en hållbar framtid endast om dess utveckling sker inom naturens bärkraft.

Skogarnas betydelse i lokal och global kontext

Konferensens skogsdiskussioner och besöket i Tiririca naturreservat påminde om de mångformiga skogarnas och skogsfostran roll i att bygga en hållbar framtid.

Nora Backlund höll Finlands anförande vid konferensen, där ekonomiskt hållbart skogsbruk kompletterades med teman som rättvis omställning, skogsfostran samt allemansrätten som en del av skogarnas betydelse och den finländska naturrelationen. Detta anförande fick mycket beröm från de internationella deltagarna, och särskilt skogsfostran sågs som en nyckel till ett respektfullt och hållbart förhållningssätt till skogarna.

Besöket i Parque Estadual da Serra da Tiririca gav ett konkret exempel på skogarnas betydelse för biologisk mångfald och behovet av skydd. Parken är en del av ett UNESCO-biosfärområde, och under rundvandringen diskuterades teman som också är välbekanta i Finland, såsom restaurering av skogar, bekämpning av invasiva arter och hur skogarna är starkt kopplade till lokal identitet och traditionella näringar.

Helheten kring skogarna påminde om att de utgör en ekologisk, ekonomisk och kulturell helhet. En skogsbaserad bioekonomi kan stärka landsbygdens livskraft, men innovationerna inom detta område måste vara rättvisa och respektera naturen, dess biologiska mångfald och de lokala invånarna.

Centrala lärdomar och iakttagelser

OECD:s konferens med sina evenemang och besöksmål lyfte fram flera teman och perspektiv som också är centrala i KERÄ-nätverkets arbete. Konferensen stärkte uppfattningen att en rättvis omställning och ett samhällsbaserat angreppssätt är nödvändiga för att hållbar utveckling ska bli verklighet. Utan lokala aktörers röst och delaktighet blir politiken avlägsen och engagemanget för utveckling svagt.

Även multilokalitet och resiliens är nära kopplade till KERÄ-nätverkets mål. De erbjuder sätt att stärka landsbygdens livskraft och trygga människors vardag i ett förändrat klimat. Samtidigt påminner klimatförändringens effekter om att rättvisa är både en social och ekologisk fråga som kräver politiska åtgärder på både nationell och global nivå.

Konferensen lyfte fram centrala teman för landsbygdens hållbara framtid, samt rättigheter som blivit bekanta från Belgiens Rural Pact-evenemang: ”The right to stay” och ”The right to return”. I anförandena betonades att landsbygdsbor är aktiva utvecklare av sina egna områden, och detta utvecklingsarbete måste stödjas med rätt resurser och strukturer, samtidigt som man erkänner att landsbygdens och stadens utveckling går hand i hand. Lokalsamhällen känner sina egna svagheter och möjligheter, vilket gör dem till de mest effektiva aktörerna i utvecklingen av områden.

En viktig insikt var att landsbygder inte kan pressas in i en enda form. På europeisk nivå kan skillnaderna verka små, men i ett internationellt sammanhang, vilket konferensens mångsidiga anföranden visade, är variationen enorm. Vår nordiska uppfattning om ett gott och hållbart liv på landsbygden skiljer sig avsevärt från verkligheten i exempelvis Latinamerika.

OECD (2025), Reinforcing Rural Resilience, OECD Rural Studies, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/7cd485e3-en.

OECD (2025), Rural Innovation Pathways: Connecting People, Places and Ideas, OECD Rural Studies, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/c86de0f4-en.