Viktiga ställningstaganden och åtgärdsförslag vid Ungdomarnas miljötoppmöte

Ungas deklaration 2026 betonar att snabba, holistiska, vetenskapsbaserade och rättvisa lösningar är nödvändiga. Omfattande och strukturella förändringar krävs för att undvika de allvarligaste framtida utvecklingsscenarierna och säkerställa en livskraftig planet för nuvarande och kommande generationer. Deklarationens huvudbudskap lyfter särskilt fram behovet av att avskaffa miljöskadliga stöd och styra dessa medel till utvecklingen av hållbara miljölösningar. Samtidigt krävs en förändring i synsättet: naturens egenvärde måste erkännas, och människan bör förstå sig som en del av naturen, inte skild från den. Klimatpolitiken ska bygga på aktuell forskningskunskap, och forskningsresultat måste kommuniceras sanningsenligt, tydligt och med beaktande av olika åldersgrupper. Dessutom bör Finland främja produktionen av ekologisk, etisk, hälsosam och färsk växtbaserad mat samt säkerställa att den är tillgänglig för alla. (Ungas miljödeklaration 2026 (på finska): Nuorten ympäristöhuippukokous 2026 — NUOLI)

Landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket deltog i miljötoppmötet genom att samordna en gemensam monter för landsbygdsaktörer. I montern medverkade MTK-unga, FFD – Finnish Food and Forest Development samt Finlands Byars ungdomsutskott. Evenemanget gav ett utmärkt tillfälle till dialog och utbyte av tankar kring olika perspektiv på landsbygdens hållbarhet. Landsbygdsaktörernas närvaro väckte intresse bland de unga och ledde till givande diskussioner, bland annat om hur hållbarhetsarbete på landsbygden tar sig uttryck och hur servicetillgången ser ut. Tillsammans reflekterade vi också över vilka möjligheter hållbarhetsveckan erbjuder för att aktivt främja en hållbar framtid och hållbara vardagslösningar. Ämnet väckte intresse hos många av de unga vi mötte. Det var glädjande att få möta unga och diskutera frågor som är viktiga för oss alla.

Som en av aktiviteterna i vår monter fick unga och andra besökare lämna sina tankar i en brevlåda. Meddelandena förmedlades vidare till MTK:s landsbygdsungdomsutskott, statens ungdomsråd samt landsbygdspolitiska rådet. De meddelanden som lämnades i brevlådan avspeglar toppmötets teman: de är tydliga, ställningstagande och modiga. De förmedlar ungas vilja att ifrågasätta nuläget och lyfta fram frågor som kräver förändring. Nedan följer en sammanställning av de meddelanden som samlades in på plats. Underrubrikerna är hämtade direkt från deras texter.

En bättre värld för alla – även för andra arter

Meddelandena lyfter starkt fram behovet av att stärka etik och moral i samhället. ”Vi människor har förmågan till moraliskt omdöme, därför bör vi fatta beslut som bidrar till en bättre värld för alla, även för andra arter.” ”Jag skulle vilja att djur (andra arter än människor) betraktas som värdefulla individer, inte som medel i vår livsmedelskedja.”

Särskilt uppmärksammas hur djur behandlas. I meddelandena ställs frågor om hur det är möjligt att använda metoder som orsakar smärta eller hindrar djurens naturliga beteenden:
”Djur känner bevisligen smärta. Hur motiverar ni användningen av metoder som orsakar smärta (t.ex. kastrering)?” ”Den tvångsmässiga separationen av kalvar från sina mödrar är brutal och mycket oetisk, och den måste upphöra. Ett sådant tillvägagångssätt garanterar inte nötkreatur möjligheten till ett arttypiskt liv, såsom att ta hand om sin avkomma. Genom att satsa på produktionsdjurens rättigheter och välbefinnande kan vi särskilja oss avsevärt och bygga ett gott rykte som ett hållbart och etiskt land.”

Hur främjas produktionen av växtbaserad mat?

I inläggen lyfts den växtbaserade matens ställning i Finland fram. Unga ser en motsättning mellan klimatmålen och den uppmärksamhet som växtbaserad mat får, vilken upplevs som otillräcklig. Samtidigt tas också producenternas situation upp: ”Producenter av växtbaserad mat verkar inte ha något värde, trots att det finns stor potential för export och hållbarhet?”
”Varför skulle man inte i Finland stegvis kunna övergå till mer växtbaserad kost? Miljön och djurens rättigheter skulle tacka.”

Dessutom anses det finnas utrymme för förbättring i genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin, och dess betoning på växtbaserad mat upplevs som otillräcklig:
”Den nyaste nationella kostrekommendationen beaktar hälsosam mat, miljöeffekter globalt och Finlands försörjningsberedskap. Varför har dessa inte redan införts i den offentliga måltidsservicen?” ”Hur kan det komma sig att er livsmedelsstrategi inte betonar att omvandla livsmedelssystemet till ett mer växtbaserat?”

Bild: Ordmoln med budskap skrivna av unga.

Hur kan utarmningen av skogarnas biologiska mångfald lösas? Hur kan skogarnas kolsänka ökas?

Skogarna var ett av de centrala teman i ungas miljötoppmöte. Skogarnas betydelse som kolsänkor samt som garant för den biologiska mångfalden väcker i inläggen berättigad oro:
”I Finland finns det bara 3 % naturskog kvar. Hur säkerställer vi att de inte förstörs ytterligare?”
”Varför vill ni medvetet avverka gamla värdefulla skogar, trots att de lagrar seklers kol som inte får släppas ut i atmosfären – vi står redan på randen av en klimatkollaps.” ”Varför ändras definitionen av skyddad skog medvetet i strid med forskningskunskap?”

I inläggen lyfts även perspektivet på rättvisa i skogsskyddet ur skogsägarnas synvinkel. Man hoppas att skyddet ska utvecklas på ett sätt som uppmuntrar skogsägare till hållbara lösningar:
”Jag skulle vilja ha mer skyddade skog och att det dessutom vore fördelaktigt för skogsägare att skydda sina skogar och låta bli att avverka! Hur kan skogsägare uppmuntras till bättre natur- och klimatarbete? Hur kan kontinuerligt skogsbruk bli den dominerande skötselmetoden? Hur kan avverkningar begränsas på ett rättvist sätt?”

Som barn till en jordbrukare är jag orolig över det stora ekonomiska nödläget bland (växt)odlare

I flera av de ungas inlägg, såsom det som lyfts ovan, diskuteras jordbrukarnas situation och framförs konstruktiva förslag. Unga jordbrukare och nya aktörer som vill in i branschen önskas mer stöd och handledning. I inläggen betonas också behovet av att öka dialogen mellan olika aktörer: man efterlyser ”dialog mellan jordbrukare och ”miljö”-människor så att det inte uppstår motsättningar”.

Dessutom lyfts betydelsen av inhemsk mat fram, särskilt ur ett försörjningsberedskapsperspektiv: det vore viktigt att ge ”större tyngd åt inhemsk mat med tanke på försörjningsberedskapen”. En av respondenterna framhåller behovet av att förbättra stöden till växtodling samt att ta itu med problemen inom djurproduktionen i samarbete med producenterna och genom att stödja dem. I inläggen betonas tanken att förändring måste genomföras rättvist: ”För att minimera jordbrukets miljöpåverkan måste jordbrukarna stödjas, inte överges.”