Ungas röst i kommunalt beslutsfattande

Ungdomsfullmäktiges roll i beslutsfattandet

Diskussionen inleddes av Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi, som framhöll att kommunernas beslutsfattande enligt finsk lagstiftning inte enbart bygger på representativ demokrati. Alla invånare, inte enbart myndiga, har rätt att delta i och påverka frågor i sin hemkommun. Kommunerna är skyldiga att höra sina invånare, även barn, i frågor som berör dem. Kommunfullmäktiges uppgift är i sin tur att säkerställa att barns och ungas hörande och delaktighet förverkligas i praktiken.

Från Siv Sandbergs presentation: Påverkansmiljöer i kommuner och välfärdsområden: representativ demokrati, lagstadgade påverkansorgan såsom ungdomsfullmäktige, kommunens skyldighet att höra och involvera invånarna samt invånarnas rätt till initiativ och att överklaga beslut.

Ungdomsfullmäktige är ett obligatoriskt organ i kommunerna, och liknande strukturer som främjar ungas delaktighet ska också finnas i välfärdsområdena. Lagstiftningen lämnar dock stort utrymme för hur detta genomförs i praktiken. Enligt en nyligen publicerad studie [1] påverkar kommunens eller välfärdsområdets organisationsstruktur och verksamhetskultur i hög grad hur ungas delaktighet förverkligas i praktiken. Även ledande politikers och tjänsteinnehavares attityder har avgörande betydelse för ungdomsfullmäktiges verksamhetsförutsättningar och möjligheter att påverka. Det är viktigt att kopplingen mellan ungdomsfullmäktige och kommunens beslutsfattande är tydligt definierad och att rollerna är begripliga för alla. Även tillräckliga resurser är centrala. Har ungdomsfullmäktige tillgång till en ansvarsperson som har tid att bereda ärenden och förklara hur praxis och beslutsfattande fungerar? Har ungdomsfullmäktige en egen budget?

Sandberg framhåller att tydlighet i uppgifter och roller är avgörande: i vilka frågor ungdomsfullmäktige hörs och hur ärendena framskrider därefter. På så sätt säkerställs att de organ för påverkan som kompletterar den representativa demokratin fungerar ändamålsenligt. Det handlar om en utmaning som är typisk för demokratiska innovationer, hur frågor kopplas samman och förs vidare som en del av det representativa beslutsfattandet.

Även ungdomsfullmäktiges egen funktionsförmåga är en central faktor. Hur är verksamheten organiserad, är den systematisk och planmässig, och används till exempel en årsklocka? God planering och rätt timing förbättrar möjligheterna att påverka.

Unga som resurs i kommunalt beslutsfattande

När Viljami Levlin erbjöds en plats i Korsholms ungdomsfullmäktige var beslutet enkelt – han tackade jakande. För många unga känns beslutsfattandet avlägset, och därför är det viktigt att aktiva unga skapar och stärker möjligheterna till deltagande, förklarar Viljami Levlin, vice ordförande för Korsholms ungdomsfullmäktige.

Ungdomsfullmäktige är ungas enda direkta kanal att påverka det kommunala beslutsfattandet. Dess centrala uppgift är att bygga en fungerande dialog mellan unga och vuxna, påminner Levlin. För att dialogen och påverkan ska fungera måste ärenden föras till ungdomsfullmäktige för behandling! Dessutom behövs platser för ungdomsfullmäktiges ledamöter i kommunens organ.

- Utan dem är det inte möjligt att påverka. Annars sitter vi bara vid sidan om och reagerar i efterhand. I många kommuner tillåts inte deltagande i kommunala organ. Om ett sekretessbelagt ärende behandlas lämnar jag helt enkelt mötet, kommenterar Levlin.

Ungdomsfullmäktige har ofta inte motionsrätt på samma sätt som ordinarie fullmäktigeledamöter. Denna rätt är avgörande – hur skulle vår röst annars bli hörd om vi inte kan lyfta fram frågor? Det finns en stor skillnad mellan att bli hörd och att verkligen bli lyssnad på. I beslut som påverkar unga är det viktigt att våra röster faktiskt hörs, inte bara skenbart. Enbart möjligheter till deltagande räcker inte, utan det behövs också tydliga rättigheter och en etablerad ställning i beslutsfattandet.

- Unga vill vara med och påverka och beslutsfattare borde också aktivt efterfråga deras synpunkter, resonerar Viljami Levlin.

Hangö som föregångare

I sitt anförande knöt Edvard Lindfors, ordförande för stadsstyrelsen i Hangö, ungas delaktighet i det kommunala beslutsfattandet till social och ekologisk hållbarhet. Kommunens roll i hållbarhetsarbetet är omfattande, och social hållbarhet förutsätter delaktighet. Unga har vuxit upp mitt i hållbarhetsutmaningarna, medan de för äldre generationer ofta har framträtt senare som ett delvis annorlunda perspektiv.

Lindfors betonade tydligt betydelsen av ungas deltagande. Unga ska ha möjlighet att påverka även utan rösträtt, eftersom nästan alla beslut berör deras liv och framtid. Det finns inga separata “ungdomsfrågor”, utan unga måste själva få definiera vad som är viktigt för dem.

Det handlar framför allt om hur unga får uppleva deltagande som naturligt och tryggt. Detta förutsätter ett genuint intresse samt fungerande strukturer. Till exempel är planläggning ett centralt verktyg för att främja hållbar utveckling, och unga bör ges möjlighet att påverka den.

I Hangö har ungdomsfullmäktiges ledamöter rätt att delta i alla nämnder, och dessutom har ungdomsfullmäktige motionsrätt. I Hangö har man infört fadderverksamhet, vilket innebär att förtroendevalda erbjuder stöd åt unga i alla nämnder och i fullmäktige. Fadderförtroendevalda utses i början av fullmäktigeperioden, och de stöder de unga inför möten. Dessutom träffas ungdomsfullmäktige och fadderförtroendevalda två gånger per år för att diskutera, lära känna varandra och ge möjlighet till frågor. Ungdomsfullmäktiges deltagande stärks bland annat genom besök i stadsstyrelsen samt genom deltagande i budgetdiskussioner. Ungdomsfullmäktige har också uttryckt en önskan om att stadsstyrelsens ordförande ska delta i fadderträffarna. Samarbetet fördjupas ytterligare genom ett årligt gemensamt möte mellan stadsfullmäktige och ungdomsfullmäktige, som ordnades för första gången i år. I Hangö utvecklas ungas deltagande kontinuerligt, det är exempelvis viktigt att involvera unga i budgetdiskussioner i ett tidigt skede. Det centrala är att stärka ungas förtroende för beslutsfattandet, att lyssna på dem och att erbjuda möjligheter att delta.

Hållbarhetsforum är Kommunförbundets svenskspråkiga nätverk för hållbar utveckling i kommunerna. Nätverket samlar kommunala tjänstepersoner och förtroendevalda som arbetar med och/eller är intresserade av hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsforumet ordnas i samarbete med Kommunförbundet och Landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket För hållbara landsbygder och en rättvis omställning 2024–2027.

[1] Johanna Stadius ja Anni Jäntti (2026): ”Vaikuttamistoimielimet kansalaisosallistumisen muotona: Nuorisovaltuustojen, vammaisneuvostojen ja vanhusneuvostojen toimintaedellytykset kunnissa ja hyvinvointialueilla” Hallinnon tutkimus 1/2026.