Parlamentariska arbetsgruppen: Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden

Publicerad: 04.04.2018 Päivitetty: 04.04.2018

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut ett täckande, snabbt och symmetriskt bredbandsinfrastruktur på glesbygden samt att områdets vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4.även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

- Det är parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari.

- Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället, betonar Kalmari  och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU28 medlemsländerna då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Arbetsgruppen förutsätter att den offentliga makten skapar långvariga förutsättningar, med hjälp av offentliga medel, för bredbandsutbyggnaden ännu efter år 2020, då projektet Snabbt bredband avslutas.

- Vägar som är i skick har, precis som fasta dataförbindelser, klart positiva effekter på den lokala, regionala och nationella ekonomin. Således anser den parlamentariska arbetsgruppen att vägklassificeringen ska höjas där det är ändamålsenligt ur näringslivsperspektiv och att vinterväghållningens anslag höjs med 20 procent, vilket innebär cirka 8,8 miljoner euro, säger arbetsgruppens viceordförande, Kuhmos stadsdirektör Tytti Määttä.

Arbetsgruppen ser att rörligheten i glesbygdsområden ska möjliggöras på alla sätt. Arbetsgruppen vill bland annat utreda möjligheten att förverkliga pilotprojekt  som gäller begränsade rättigheter att köra bil för 16-åringar samt äldre personer i glesbygen. Arbetsgruppen föreslår också att man i landskapen gör upp så kallade trafiksystemplaner och utvecklar olika former av samtransport genom att kombinera olika transportservice.

Arbetsgruppen söker närstående samarbete med glesbygdsaktörer i Finland. Internationella modeller utreds gällande bland annat landsbygds-, innovations- och tillväxt- / näringslivspolitik.  Parlamentariska arbetsgruppen kommer att behandla frågor gällande glesbygdens näringsliv och företagande under sitt nästa möte den 25 april. Arbetsgruppen ordnar ett seminarium i riksdagen den 13 juni. Under seminariet kommer det att berättas mer ingående om arbetsgruppens förslag gällande glesbygdens infrastruktur, näringsliv och företagande.

Statsrådet tillsatte 19.10.2017 den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder för att förbättra glesbygdens möjligheter. Arbetsgruppen tillsattes för perioden 1.11.2017-30.9.2019. Till grund för arbetet är år 2017 publicerade Glesbygdstrategin 2017-2020. Riksdagsledamot Kalmari fungerar som ordförande för gruppen.

Tilläggsinformation:

Riksdagsledamot Anne Kalmari, ordförande för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden,
tfn. 09 432 3073, anne.kalmari(at)eduskunta.fi 

Kuhmos stadsdirektör Tytti Määttä, viceordförande för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden,
tfn. 044 725 5220, tytti.maatta(at)kuhmo.fi

Konsultativ tjänsteman Christell Åström, arbetsgruppens sekreterare, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn. 0505 747 993, christell.astrom(at)mmm.fi

Specialsakkunnig Tarja Lukkari, arbetsgruppens sekreterare, landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket,
tfn. 0400 372 082, tarja.lukkari(at)kamk.fi

Tillsättningsbrevet för parlamentariska arbetsgruppen: http://mmm.fi/harvaan-asuttujen-alueiden-parlamentaarinen-tyoryhma

Glesbygdens utvecklingstrategi (på finska). Harvaan asutun maaseudun kehittämisstrategia 2017-2020: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/79506

Bild: @landsbygdsnätverket, Tomi Aho