Byaråd eller byalagen 2.0 - kommunernas nya medspelare

Publicerad: 13.04.2018 Päivitetty: 13.04.2018

Diskussionen om kommunernas nya roll har ännu inte riktigt kommit igång. Framtidens kommun kommer ju att ha sju olika roller: bildnings-, välfärds-, delaktighets- och gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljö- och självstyrelserollen samt utvecklings och partnerskapsrollen.

Framtidens kommun skall befrämja den lokala livskraften och välfärden tillsammans med kommuninnevånarna. Det blir också viktigt att skapa samhörighet och möjliggöra kommuninvånarnas delaktighet. Förnyelsearbete lyser dock ännu rätt långt med sin frånvaro. Därför väcks intresse för de kommuner som påbörjat de första stegen och då tänker jag speciellt på frågor som närdemokrati, delaktighet och lokal utveckling.

Byalag – samarbetspartners för näringslivsutveckling

I slutet av förra året deltog jag i en utvecklingsdag på Kimitoön där kommunen inom ramen för det LEADER-finansierade projektet ”föreningsakuten” samlat alla byalag till en framtidsdiskussion. Själv höll jag i trådarna för en workshop. Det som jag speciellt fäste mig vid var att kommunen lyft fram byalagen som en viktig resurs för den lokala utvecklingen, inklusive näringslivsutvecklingen. Byalagen är numera en viktig samarbetspartner under näringslivsnämnden då de tidigare perioder varit en del av kultur- och fritidsnämnden. Kimitoön hade också budgeterat medel för byalagens verksamhet och strävan var att öka på detta budgetanslag under innevarande fullmäktigeperiod.

Lokalt förnyelsearbete högaktuellt

På 1990-talet, inför och i samband med EU-inträdet, var det många byalag (eller byaråd) som började utarbeta byaplaner. De var också viktiga för att byarna senare skulle kunna söka om EU-medel. Nu år 2018, 20 år senare, är många byaplaner föråldrade och behöver förnyas. Glädjande är att allt fler byar insett hur viktigt det är med ett lokalt förnyelsearbete, dels för att uppdatera gamla utvecklingsplaner men också inför en växande ny positionering i det lokala utvecklingsarbetet i kommunerna. Till exempel i Petalax by i Malax kommun har man just startat ett LEADER-finansierat projekt ”Petalax 2030” och i Vörå kommun har man återinfört byapeng till byaråden med strävan att höja summan på sikt.

Det skulle vara viktigt att byaråden och kommunerna kunde komma igång med sitt lokala förnyelsearbete och det i ett gott partnerskap. Ett förnyelsearbete behöver inte var stort och komplicerat. Idag finns ”lätta metoder” som till exempel ”community mapping” för att inventera sitt lokalsamfund och på basen av gjord kartläggning fundera på vilken grund man står på i byn gällande strukturer och resurser, vad som saknas, var utmaningarna finns och hur man kan förbereda byn inför samhällsförändringar.

Hållbara strukturer för serviceplanering på landsbygden

I Sverige har man sedan några månader tillbaka startat projektet ”Service i samverkan” vars syfte är att hitta hållbara strukturer för serviceplanering på landsbygden. I elva pilotkommuner ska lokalsamhället och det lokala näringslivet inkluderas i kommunernas planering och i genomförandet av service på landsbygden. Projektägare är riksorganisationen hela Sverige skall leva.

Bland landsbygdsmänniskor är servicen alltid en stor och viktig fråga. I framtiden kommer vi att se mera av flernivåsamverkan eller lokala överenskommelser där det offentliga -kommunala samverkar mera med det privata och tredje sektorns aktörer dvs. ett närmare samarbete mellan invånare, föreningar, företag och andra kommuner.

I många byar finns flera föreningar men byalagens roll har inte förminskats, tvärt om, det kommer att behövas ett organ som kan prata för alla och uppträda i byns namn. Byaråden behöver nödvändigt inte driva all verksamhet utan fortsättningsvis kommer enskilda nischade föreningar att ha sin plats. Att samla den gemensamma rösten då det gäller delaktighetsfrågor, närdemokrati och lokal utveckling kommer dock att bli allt viktigare. Byalagen kommer med andra ord att ha en ny viktig roll i byggandet av modeller för samverkan på det lokala planet.

 

Ann-Sofi Backgren

Ann-Sofi Backgren

Specialsakkunnig Svenskfinland som brobyggare och pilotområde (IDNET) / Svenska lantbrukssällskapens förbund rf
Innovationer och småföretagsamhet, landsbygdsygdsturism, Nordiskt samarbete och internationell verksamhet.