Glesbygdsnätverket (HAMA)

68 procent av Finlands areal

Hela 68 procent av Finlands areal är glesbygd. Området har stor potential som bara väntar på att bli realiserad. 

Glesbygdsområdena är en tillväxtmotor för Finlands bioekonomi. Glesbygden ger upphov till exporttillväxt, attraherar mer turism till Finland och producerar välfärd för alla finländare. Samtidigt har glesbygden också utmaningar. Som exempel kan nämnas att företagen i glesbygden, och till och med de privata hushållen, har svårt att få lån för att finansiera byggprojekt, vilket försvagar företagens möjligheter att investera i glesbygden och utveckla verksamheten.

Mindre än sex (6) procent av hela landets befolkning bor i glesbygden. Trots att befolkningen minskar och andelen äldre blir större finns det aktiva och kunnande människor och byar i glesbygden. Fritidsfolket ökat antalet invånare säsongvis och förbättrar på så sätt också serviceutbudet.

Glesbygdsnätverket arbetar med regionens specialfrågor

Glesbygdsnätverket är den enda aktören i Finland som på ett övergripande sätt analyserar glesbygden och främjar speciella ärenden som rör dessa områden.

Nätverkets verksamhet bygger till stor del på den publikation från 2016 som är resultat av ett omfattande nätverkssamarbete: Glesbygdens många möjligheter. Strategi för utveckling av glesbygden 2017 – 2020 (på finska). Verksamheten utgår också från det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014–2020. Målet med nätverksverksamheten är att göra glesbygden till en bra miljö för företagsamhet, boende och fritidsverksamhet.

Målen för 2020

Glesbygdsnätverket arbetar med att införa, följa upp och uppdatera utvecklingsstrategin med beaktande av principerna för hållbar utveckling. Nätverket söker lösningar för hållbar utveckling i glesbygden särskilt i fråga om ekosystemtjänster, miljö och energi i samarbete med landsbygdens INFRA-nätverk.
Strategin för utveckling av glesbygden är ett nationellt informationspaket.