Stadsflickan blev landsbygdsföretagare
Folk vill få information om etisk boskapsuppfödning, och resultatet av uppfödningen vill de se i grytan, berättar boskapsuppfödare Pauliina Ukkonen. För tio år sedan fick hon lära sig att möta de håriga hornförsedda kreaturen och en ny kultur på landsbygden.
Det var en väldig förändring i livet att flytta från huvudstaden till en liten kommun i Satakunta. Den primära utmaningen var att lära sig hur man föder upp nötkreatur, men den kulturella förändringen var större. Förmågan att vara driftig och lära sig nya saker var den vägkost som jag tog med mig från staden.
Att föda upp nötboskap var egentligen en hobby och ett levnadssätt vid sidan av arbetet utanför gården. Jag inledde uppfödningen med bara fyra kvigor av rasen Highland Cattle (HC), vilket var ett naturligt sätt att lära mig att arbeta med djur. Telefonledes fick jag stöd av andra uppfödare, men det bästa sättet att lära sig var att själv göra observationer om djurens beteende. Djuren fungerade också som isbrytare mot de en smula tillbakadragna ortsbor. Om håriga kor kan man snacka vid beteshagen trots att uppfödaren och hennes sätt att tala kändes annorlunda.
Mål
Under hela min karriär som uppfödare har till ett fungerande företagande också hört sådana viktiga saker som öppenhet och byggande av nätverk med andra småföretagare (t.ex. slaktare och styckare). Nätverket har hjälpt med olika saker, har det sen gällt djurens vinterföda, betesmarker eller att hyra en traktor.
Jag säger inte att det passar för alla att vara småföretagare. Men om man inte i första hand vill nå ekonomisk framgång, utan utkomst, kan landsbygdsföretagsamhet vara ett lyckat val.
Att slå vakt om miljön
Vår boskap har nästan från allra första början skött naturbetesmarker i kultur- eller naturvårdsmässigt viktiga områden, dvs. från Hangö uppåt mot Runsala i Åbo, och under de senaste åren alldeles här nära i Säkylä. Där har djuren på sommaren tuggat på vass och videsnår och gallrat i andra snår.
För att komma så här långt har krävt förhandlingsförmåga, pappersjobb och framför allt ihärdighet och tro på att man behöver naturvård. En stadsbo ser saker ur ett brett perspektiv på landsbygden. Betydelsen av natur- och landskapsvård har förändrats märkbart jämfört med de första åren. Denna landsbygdsnäring som i början upplevdes också som främmande, är vardag för allt flera gårdar.
Etiska aspekter
Att föda upp boskap på ett etiskt acceptabelt sätt har också varit ett av målen. Ju bättre djuret mår, desto lättare går det att föda upp det. Resultatet kan också ses i slutprodukten eller köttet. Ett gott resultat är garanterat när djuret får åka den sista resan i en bekant transportbil, små slakterier sköter avlivningen snabbt och yrkesmässigt. Även styckning och förpackning sköts av småföretagare.
På det här sättet får konsumenter högkvalitativt kött. Och en nöjd kund är den bästa reklamen! Konsumenterna sprider vidare information om våra produkter. Nya kontakter är klara bevis. Konsumenter vill få information om etisk boskapsuppfödning - och kött i grytan!
Pauliina Ukkonen
FM, boskapsuppfödare
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen/medlem i temagruppen med inriktning på natur- och landskapstjänster
Företaget Ukkonen Highland Cattle har existerat i tio år. Arbetsplatsen utanför gården finns fortfarande, men fokusen ligger på uppfödning av boskap. Natur- och landskapsvård och en etisk uppfödning är en integrerad del av verksamheten.