Christell Åström: Landsbygden är en del av själva...
Landsbygden är en del av själva lösningen när det gäller att få klimatförändringen under kontroll. Det kräver att kommunerna har kreativitet och vilja att också fatta djärva beslut, skriver Christell Åström.
Landsbygd och ekologi – landsbygdsekologi
Man behöver inte färdas långt utanför Ring III för att få uppleva både vardagen och lyckan i att leva på landsbygden. Den handlar bland annat om den obefintliga kollektivtrafiken och bristen på tjänster, eller om avstånden till tjänsterna, som till och med kan vara mycket långa.
På plussidan kan man konstatera att naturen ligger alldeles bakom hörnet. När man promenerar till postlådan för att hämta tidningen om morgonen kan man njuta av fågelsången eller se räven kila över tunet. På vintern får man i sin tur oroa sig över om grannen hinner ploga den långa infartsvägen innan det är dags att starta bilen och plöja genom snödrivorna till jobbet. Närheten till naturen är en av fördelarna med livet på landet – även om man inte alltid förstår att uppskatta det.
Klimattalko i kommunerna
Även om Finland till stor del består av landsbygd, har miljö- och särskilt klimatdebatten i hög grad handlat om stadsförhållanden. Det är på ett sätt logiskt eftersom största delen av finländarna bor i tätorter. Å andra sidan är det viktigt att man också funderar på miljöfrågor i landsbygdskommunerna. Man kan inte nå de internationella och nationella klimatmålen utan gemensamma satsningar av alla kommuner.
Visserligen gäller det att hålla i minnet att landsbygdskommunerna har ett totalt annorlunda utgångsläge än tätorterna. De stora städernas klimatstrategier kan inte tillämpas direkt i de små landsbygdskommunerna. Visst kan man ha gemensamma mål (t.ex. en utsläppsminskning på 30 procent senast år 2020), men medlen för att uppnå dem kan skilja sig från varandra till och med i ganska stor utsträckning. Vi behöver skräddarsydda lösningar och bra exempel för vårt klimattalko.
För att uppnå synliga förändringar är det viktigt att alla från den globala nivån ner till individerna deltar i miljö- och klimattalkot. Här spelar kommunerna en central roll eftersom de fattar beslut som har en direkt inverkan på invånarnas dagliga liv. Kommunala beslut som är viktiga för klimatet kan exempelvis handla om energiproduktion, energibesparingar, samhällsstrukturen eller upphandling.
Genom att styra markanvändningen kan kommunerna betydligt minska koldioxidutsläppen: när bebyggelsen är tätare kan man införa hållbarare lösningar inom både energiproduktionen och transporterna. På den glesbebyggda landsbygden, där avståndet till närmaste granne eller serviceställe kan vara flera tiotals kilometer, lyckas detta inte. Å andra sidan har landsbygden vad gäller råvarukällorna bättre förutsättningar än städerna att anpassa sig till klimatförändringen. Man kan faktiskt säga att landsbygden är en del av själva lösningen, när det gäller att bringa klimatförändringen under kontroll.
Små kommuner deltar i miljödebatten
I små kommuner finns också andra delområden inom vilka det är möjligt att utveckla ekologiskt hållbara lösningar. De små kommunernas styrka är att de har en betydligt flexiblare förvaltning än större kommuner. Invånarna har ofta ett välfungerande nätverk. Ett exempel på detta är att man i många små kommuner redan i dagens läge kan använda närodlad mat inom den offentliga mattjänsten. Som ett annat resultat av samarbetet kan man nämna att kommuncentret i många små kommuner värms upp av en egen flisvärmecentral.
I takt med att befolkningen minskar och åldras måste man hitta kreativa lösningar för att producera de tjänster som behövs. I stället för att alla kommuninvånare själva kör långa vägar till tjänsterna, kan tjänsterna sättas på hjul och köras till invånarna. Alternativt kan tjänster produceras i elektroniska nätverk, förutsatt att man har tillgång till den nödvändiga bredbandsförbindelsen. Det är också bra för miljön.
Jag tycker att det är av största vikt att kommunerna är föregångare i miljöfrågor. Det kräver kreativa lösningar och uppriktig vilja att ibland också fatta djärva beslut. Men jag tror att kommunerna har allt som detta kräver.
Med en önskan om en hållbar sommar
Christell Åström
Kommunförbundet
Specialsakkunnig, utveckling av landsbygden och ärenden som gäller små kommuner