Är gräset alltid grönare på andra sidan staketet? - Finland kan dra lärdom av utvecklingen av landsbygdsturismen på Irland
Då man ger sig iväg på en studieresa tänker man ofta att allt är bättre någon annanstans. Då kan resultaten bli magra. Jag påstår att resultatet av en studieresa är lyckat också då vi kan konstatera att vår egen existerande praxis fungerar. Man får heller inte glömma busspedagogikens betydelse.
Då man ger sig iväg på en studieresa tänker man ofta att allt är bättre någon annanstans. Då kan resultaten bli magra. Jag påstår att resultatet av en studieresa är lyckat också då vi kan konstatera att vår egen existerande praxis fungerar. Man får heller inte glömma busspedagogikens betydelse.
Om jag fick välja ut tre exempel på god praxis där vi kunde ta modell av Irland, skulle dessa vara: utnyttjandet av forskningen, utvecklingen av partnerskapsprincipen och betydelsen av snygga platser i en turismprodukt.
Vi börjar med forskningen. Iögonfallande var att forskning är en självklar utgångspunkt för utvecklingsarbetet på Irland. Alla, såväl utvecklaren och bychefen som företagaren, lyfte fram detta under sina presentationer. Det största intrycket gjorde bychefen, som berättade att byplanerna genomfördes med hjälp av ett schema: forskning, analys, gemensamma workshopar, en plan, genomförande och uppföljning. Med hjälp av forskningen görs även en mer omfattande kartläggning av de regionala utvecklingsbehoven tillsammans och över branschgränserna. Till min förtrytelse måste jag konstatera att forskning inte är ett naturligt hjälpmedel för utvecklingsarbetet inom våra nätverk. Forskningsrön utnyttjas i liten utsträckning till och med inom projekten, för att inte tala om beredningen av planerna. Det kan inte vara fråga om brist på forskningsrön. Nog skulle väl projekten och de övriga utvecklingsplanerna blir mer målinriktade, mer genomförbara och mer resultatrika på detta sätt? Det tror jag.
Den andra punkten är partnerskap. På Irland finns enheter som påminner om våra utvecklingscenter inom grevskapens område. I den region som utgjorde målet för vår studieresa sammanträder aktörer inom olika områden, såsom företagare, utvecklare och aktörer inom tredje sektorn, enligt behov och man engagerar dem i planeringsprocessen. De deltagande aktörerna är jämställda. Engagemanget och att man arbetar för samma mål säkerställs med hjälp av bl.a. information. Olika planer och strategier utvecklas också enligt samma linje. På så sätt kan man utnyttja de innovationer som sker i gränsytan mellan branscherna och de existerande beröringspunkterna. Inom området utnyttjas lämpliga finansieringsinstrument på ett mångsidigt sätt för att genomföra aktiviteterna. Till det s.k. utvecklingsbolagets förfogande står en hel repertoar, ur vilken man väljer det instrument som passar åtgärden. Utveckling av turismen såg verkligen ut att innebära utveckling av turismen utifrån behoven och med stöd av forskningsresultaten. Eftersom alla deltar som partner är de inbördes slagen få. För att upprätthålla nätverksbildningen och partnerskapen krävs dock tid, en gemensam vision och glöd i hjärtat, men framför allt verksamhet. Tid som har spenderats väl i nätverken får man säkert mångfalt igen.
Den tredje punkten är snygghet, något som är i ögonfallande i synnerhet i de byar som har fått statusen Tidy Town. Man är stolt över den egna byn och engagerad i underhållet av denna. Snyggheten syntes också hos företagen. Hörnen och gårdarna är i skick. Även ett mer anspråkslöst företag ser inbjudande ut då man förnimmer omsorgen redan på byvägen. Skulle en tävling mellan byarna förbättra situationen också hos oss? Avund har en förunderlig makt.
Så här i mitten av programperioden är utvecklingsarbetet som intensivast. Man måste säkerställa att projektfinansieringen för resten av programperioden i större utsträckning än tidigare riktas till åtgärder som kunderna senare berömmer och som resulterar i nöjda företagare med slantar kvar i bottnen på portmonnän. Vi kan nå målen endast genom gemensamma avsikter i enlighet med partnerskapsprincipen samt genom utnyttjande av forskningen. I Finland finns det ett tydligt behov av att förtäta och klarlägga det labyrintartade och vidsträckta nätverk som genomför landsomfattande, regionalt och lokalt utvecklingsarbete för att åstadkomma ett bättre slutresultat.
Frågan är dock när irländarna kommer till Finland för att söka lärdomar? Allt var inte grönare på andra sidan staketet. Vi kan till exempel vara stolta över den finländska maten, hur hälsosam den är, hur den presenteras och hur god den är, för att inte tala om hur specialdieter sköts hos oss. Eller över användningen av den existerande infrastrukturen för friluftsliv på kommersiella grunder, de ”hälsosamma" lokalerna, nivån på museerna – och listan kunde göras längre. Låt oss alltså vara stolta över det vi har. Också det lilla är vackert.
Nina Vesterinen
Temagruppen för turism